Piensoho: Jag kan inte avvisa homosexuella från ledande uppdrag

Hbtq-frågor har de senaste åren diskuterats på flera håll inom frikyrkorna. Men i pingströrelsen har samtalet inte varit så intensivt. Därför var nyfikenheten stor då Niklas Piensoho, föreståndare i Filadeflia Stockholm, delade med sig av sin syn efter att ha brottats med Bibeln. Han väljer nu att gå längre än de flesta pingstpastorer genom att öppna för en vidare tolkning av Bibeln än den som hittills funnits inom rörelsen.

– Är homosexualitet en synd? Det är inte enkelt att svara på. Jag får passa den frågan till nästa vecka.

Niklas Piensoho, pastor och föreståndare i den stora pingstförsamlingen Filadelfiakyrkan i Stockholm, avslutade förra onsdagens bibelstudium om Sodom och Gomorra med frågan hängande i luften. Så det är många som nu sökt sig till kyrkan för att se vad han har att säga den här gången. Han har under vinjetten “Brännande frågor” tagit sig an en hel del svåra teologiska perspektiv, men det som bränner mest av allt är det här, frågan om synen på hbtq-frågor.

Innan Niklas Piensoho ställer sig på scenen i den mindre kyrksalen på entréplan går han runt och hälsar på besökarna och inleder sedan skämtsamt när han väl intar estraden.

– Tänk om det vore ett sådant här stort intresse för varje bibelstudium, säger han till de cirka 150 personerna som är på plats.

Bakom honom lyser en text med bibelordet Romarbrevet 1:18-32, vilket också är den text han tänker förhålla sig till. De som kommit lyssnar med spänd förväntan och flera följer också med i undervisningen med sin bibel uppslagen.

Innan Niklas Piensoho dyker ned i Paulus brev i Nya testamentet håller han en kort varudeklaration.

– Jag tar en risk då jag låter er höra mig brottas med bibeltexterna, säger han.

Han betonar också att han inte påstår sig ha all kunskap och att han inte tänker uttala sig tvärsäkert, väl medveten om att hbtq-frågorna är känslig i det här sammanhanget.

– Den här frågan är kyrkosplittrande, konstaterar han själv.

Det är också därför han länge valt att ligga lågt, men säger sig nu vara redo att öppet berätta vad han tycker, även om han riskerar att “löpa ett gatlopp”. Han vill också be om förlåtelse för det tonläge som funnits kring de här frågorna i kyrkan, till alla människor som är homosexuella och uppfattat att de inte har någon plats i Guds församling.

Avvisande i Bibeln

Efter att förra veckan ha lagt ut bibeltexten om Sodom och Gomorra och konstaterat att den inte handlar om att brännmärka homosexualitet är nu alltså turen kommen till Paulus text om hur människor överger det naturliga sexuella umgänget och upptänds av begär “så att män bedrev otukt med män”.

– Det här är det absolut tydligaste bibelordet kring sexuella relationer med samma kön, konstaterar Niklas Piensoho.

Sedan sammanfattar han att det i Bibeln finns sex ställen som hänvisar till homosexuella handlingar.

– Alla är tydligt avvisande.

Niklas Piensoho genomför ändå ett bibelstudium där han menar att det finns två möjliga tolkningar av den utpekade bibeltexten. Den första är den traditionella, där homosexualitet betraktas som en synd och att utlevd homosexualitet är något som är i strid med Guds vilja. Problemet, menar han, med bibeltexten är att det beskrivs som om homosexualitet vore något självvalt.

– Det skulle kunna vara en biblisk hållning, att homosexualitet är inget man föds med utan det är något man väljer, säger Niklas Piensoho.

Sedan hänvisar han till att modern forskning säger något helt annat och Niklas Piensoho erkänner också att kristna inte har lyckats så bra att med bönens hjälp få människor att ändra sin sexuella läggning.

Annan tolkning

Den andra tolkningen som görs i Filadelfiakyrkans bibelstudium är att Paulus i själva verket inte fokuserar på homosexualitet i sig, utan snarare den sexuella normlöshet som var en del i avgudadyrkan under antiken.

– Avgudadyrkan och sexuell perversion, det är den verklighet Paulus har framför ögonen, säger Niklas Piensoho.

Det är också det som Paulus varnar för då han skriver sin text i Bibeln, där Niklas Piensoho menar att det är viktigt att läsa av den kontext som Romarbrevet skrevs i.

Hans slutsats är att det alltså finns två tolkningar, och att bägge kan anses vara bibliska.

Niklas Piensoho avrundar resonemanget med att han har stor respekt för Guds ord och att han inte tar lätt på att ifrågasätta en tolkning som funnits under lång tid i kyrkan.

– Är det tidsandan, sekulariseringen, som tar oss? Eller är det den helige Ande som ger oss lite mer klarhet och ljus? frågar han till slut innan bibelstudiet tar paus och kaffe serveras.

Han splittrar

– Han är väldigt diplomatisk, konstaterar en åhörare som lyssnat med spänt intresse.

Samtidigt är det en ny dörr som öppnas, trots försiktigheten, då det är få andra svenska pingstpastorer som tidigare lanserat det här perspektivet.

Några andra som Dagen träffar är betydligt mer rakt på sak i sin kritik.

– Det här kommer att splittra församlingen. Jag är osäker på om jag längre kan vara kvar, säger en person och får medhåll från en vän.

– Han predikar avfall. Den här teologin är inte från Gud. Jag är övertygad om att pingstledningen kommer att tillrättavisa honom ordentligt.

Bland åhörarna finns det också de som ger tummen upp.

– Niklas är en otrolig gåva, säger en person som lyssnat på bibelstudiet.

– Jag känner i mitt eget andliga liv att jag har fått något nytt, att församlingen har fått något nytt.

Agerar pastoralt

Kvällen avslutas med en frågestund, där Niklas Piensoho på ett mer öppet sätt berättar om den pastorala situationen som han tvingats att hantera. Det handlar om mötet med homosexuella personer och att han som pastor inte säger sig kunna avvisa dem från församlingsgemenskapen. Det gäller även personer som har ledande uppdrag. Personer som säger att det skulle vara outhärdligt att omfamna ett liv i celibat bara för att de är födda som homosexuella.

– Vi ska innesluta de här människorna, de måste kunna få plats i vår gemenskap, säger Niklas Piensoho.

– Så har jag agerat pastoralt. Jag ville att ni skulle höra det. Jag är beredd att ta kritiken för det.

I slutet av bibelstudiet är Niklas Piensoho märkbart tagen. Trots att han fått applåder känner han av att långtifrån alla är nöjda.

– Jag inser att jag har gjort en del av er väldigt bekymrade, en del otroligt besvikna, säger han.

Samtidigt poängterar han att han inte föreslår någon ny vigselordning eller någon annan förändring, snarare att det här är en fråga som trots allt måste adresseras på något sätt.

– Bibeln har en idealbild som vi inte ska ändra, sedan finns det en verklighet som är vad den är, konstaterar Niklas Piensoho.

Inte min avsikt

Efteråt får Dagen en kort pratstund med honom.

Du är säker på att du sårat människor, säger du?

– Ja, det är klart jag vet att jag har gjort, även om jag inte vet hur många. Det har heller inte varit min avsikt.

Niklas Piensoho förklarar att för många kristna är frågor om homosexualitet något som kan vara väldigt långt borta, då de själva inte berörs av den i sin vardag.

– Då behöver man heller inte brottas med bibeltexterna, man vet kanske inte ens vilka texter det handlar om.

Anledningen till att han nu tar tag i denna brännande fråga är för att många inom församlingen uppmanat honom att göra det.

– Det är inte primärt homosexuella som undrat vad jag tycker, utan bara medlemmar i församlingen. De tycker att tystnaden i den här frågan är besvärande. Så jag har velat lyfta på locket.

Niklas Piensoho vill vara tydlig med att han själv är rätt osäker, men valde ändå att lyfta fram att det finns olika sätt att tolka Bibelns texter om homosexualitet. Inom andra frikyrkosamfund som Evangeliska frikyrkan och Equmeniakyrkan hålls ett öppet samtal om hbtq-frågor just nu, men i pingströrelsen har det inte varit på samma sätt.

– Men det är någon form av förändringsprocess som pågår hos oss, på alla nivåer inom pingströrelsen, säger Niklas Piensoho.

Vad händer nu, efter det här?

– Nu ska vi predika Jesus och sprida evangeliet och kalla människor till frälsning, för det är vårt huvuduppdrag. Den här frågan är stor i människors hjärta, men den är inte stor i evangeliet, det är ingen huvudfråga. Men nu har jag sagt något om den, nu får människor hissa eller dissa och om jag får löpa gatlopp är det något som jag får ta.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.