Nyheter
Pingst i samarbete med polisen - trots tidigare kritik
Kritiserades tidigare för sin äktenskapssyn av vissa inom polisen
Det har gått två år sedan ansökan lämnades in. Men nu har nationella rådet för kyrkan och polisen i samverkan enhälligt bestämt sig för att bjuda in Pingst till det samarbete som sedan tidigare omfattar tre kristna samfund. Tidigare har en del poliser haft invändningar, med hänvisning till Pingsts avvisande syn på samkönade relationer.
Ända sedan 1990-talet finns formella ramar för samverkan mellan polisen och Svenska kyrkan, Katolska kyrkan och Equmeniakyrkan. Det innebär att polisen utbildar själasörjare som bland annat kan följa med vid dödsbud, och stötta poliser i kris.
– Att också vi kan få finnas med här nu, med all den kompetens och erfarenhet som finns i och genom våra pastorer och församlingar, det är väldigt glädjande, säger Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling, till Dagen.
Nationella rådet för kyrka och polis i samverkan beslutade den 5 december att bjuda in Pingst till samverkan.
– Det enkla svaret på varför detta sker är för att de ansökt, och för att Pingst redan finns med i den institutionaliserade själavården runt om i samhället. Då ska de vara med här också, säger Björn Sandell, som är polisens nationelle samordnare för Kyrka och polis i samverkan.

Kan gå polisens utbildning
Nu bereds Pingst en plats i det nationella rådet liksom i den arbetsgruppen som väljer ut lämpliga kandidater till polisens utbildning för själasörjarna, som genomförs vartannat år. Till årets kursomgång antogs 15 personer.
Efter genomgången utbildning, kan man ansöka om att ingå i en existerande lokal samverkan med polisen, eller föreslå en ny.
– Det tas nästan genomgående emot som något positivt, även om man inom polisen inte alltid vet hur man ska hantera kyrkan, säger Björn Sandell, som tror att det finns ett 50-tal lokala samverkansavtal.
Behoven är stora, och ökar.
– Dels är det en viss ökning av efterfrågan när det handlar om kriskommunikation, som dödsbud. Men framför allt behövs det internt inom polismyndigheten, där man behöver samtalsstöd med någon som har tystnadsplikt, och som inte är ens chef eller företagshälsovården.

Varför tog det två år att bereda ansökan?
– Vi behöver säkerställa saker som att alla som kan söka vår utbildning har en teologisk utbildning och är vidareutbildade i själavård, omfattas av tystnadsplikten och att samfundet har organiserade former för tillsyn, säger Björn Sandell.
– Det är sådant vi stött och blött lite grand, innan vi kom fram till vårt beslut.
Fanns kritik
När Pingst meddelade att man ville ansluta sig till samarbetet 2020, skrev Polisförbundets tidning Polistidningen om att det fanns tveksamheter inom delar av polisen. Detta med hänvisning till den äktenskapssyn som råder inom Pingst.
– Tänk dig att du känner dig utsatt på grund av din sexuella läggning eller din könsidentitet och chefen säger ”vänd dig till vår präst”. Så kommer du dit och känner dig ännu mer diskriminerad, sa Göran Stanton, hbtq-specialist och utredare vid demokrati- och hatbrottsgruppen i Stockholm, till tidningen.
Lika fel, menade han, var det att samarbetet redan inkluderar katolska präster, som har samma syn på samkönade relationer som Pingst.
Hans Olsson, ombudsman på Polisförbundet, sitter med i arbetsgruppen för samverkan mellan kyrka och polis.
Han säger till Dagen att han är medveten om de synpunkter som lyfts tidigare, men att han inte vill uttala sig innan han haft möjlighet att träffa Pingsts företrädare och ställa frågor direkt.
Vill ställa frågor
– Det handlar om hur de ser på sin roll i samverkan, vad de vill tillföra och annat. Det är viktigt att ha bra svar till våra medlemmar, som inte alltid är glasklara över varför man ska blanda in kyrkan överhuvud taget på det här sättet, säger han till Dagen.
Överlag tycker Hans Olsson att samarbetet mellan polisen och kyrkorna är viktigt och fungerar väl.
– Vi ser ju att kamraterna från kyrkan fyller en viktig funktion i vissa sammanhang. Det händer att folk behöver prata med någon som står utanför arbetsgivarens sfär och som är proffs på att möta människor i deras funderingar om högt och lågt, säger han.
– Nu finns ingen statistik på hur mycket kyrkans vänner används. Men när jag i min vardag som ombudsman för arbetsmiljö och arbetsskador får en återkoppling, så är man nöjd med de samtal man haft i olika delar av landet.
Pingst vill bidra
För Richard Svensson är det självklart att pingstpastorerna kommer att kunna utföra sitt uppdrag som själasörjare oavsett teologisk syn på samkönade relationer
– För oss som rörelse är intresset att finnas med i samhället och stötta och bidra på alla sätt vi kan. Och i det här uppdraget är fokus på att hjälpa människor och ge möjlighet att samtala om det som är tungt. Där är jag övertygad om att vi kan få stor betydelse, säger han.
Gå ut i nätverket
Det som händer härnäst från Pingst sida, är att information går ut om samarbetet och den utbildning som erbjuds genom polisen.
– Nu ska vi få ut detta i våt pastorsnätverk, lyfta det som krävs för att man ska kunna söka till utbildningarna och börja en slags intern rekryteringsprocess, säger han.
---
Fakta: Kyrka och polis i samverkan
- Kyrka-polis i samverkan, som det formellt heter, är ett nationellt samarbete mellan Polismyndigheten, Svenska kyrkan, Stockholms katolska stift och Equmeniakyrkan, och som startade genom Sveriges kristna råd, SKR.
- Lokala överenskommelser mellan lokala församlingar och lokal Polismyndighet kan tecknas utifrån samarbetet.
- I de tre storstadslänen Malmö, Göteborg och Stockholm finns det präster/pastorer som samordnar de lokala församlingarna och länspolisen.
- Präster, diakoner och pastorer som deltar i samarbetet ska kunna arbeta sida vid sida med poliser vid meddelande av dödsbud och andra känsliga ärenden. De ska också kunna erbjuda brottsofferstöd, ge samtalsstöd till personal inom Polisen, och genomföra minnesstunder för polisanställda.
- Även Polisförbundet och fackförbundet ST deltar i samverkan genom den nationella arbetsgruppen som väljer ut kandidater till utbildningen.
- Polismyndigheten bekostar utbildning och fortbildning för de präster och diakoner som ska verka inom Kyrka-Polis i samverkan.
---