Nyheter
Pingstpastor: De sa till mig att jag inte fick predika mer

”Det finns en norm inom Pingst som säger att män är ledare, men inte kvinnor.” Uttalandet är från 2013 från en av författarna till en uppmärksammad jämställdhetsrapport. Nu har 10 år gått och frågan är hur det ser ut i pingströrelsen i dag.
Trots att de formella hindren för kvinnligt ledarskap försvann i mitten av 1990-talet, visar rapporten att en kultur lever vidare som gör det svårt för kvinnor att ha ledande roller.
– Det var som att det satt i ryggraden på både kvinnor och män, att de främsta ledarna ska vara män, säger pingstpastorn Anethe Carlsson som tillsammans med Jenny Bergh tog fram rapporten på uppdrag av Pingst Ung.
När Anethe Carlsson i början av 2000-talet fick anställning i en större pingstförsamling fick hon själv uppleva hur hon särbehandlades som kvinna.
– På sommaren någon gång predikade jag på en gudstjänst och då blev jag tillsammans med de andra predikanterna inkallad till församlingsledningen. De sa till mig att det inte blir fler gånger och då frågade jag om jag hade sagt något fel. Jag fick aldrig något svar och förstod att det handlade om den här principiella frågan om kvinnor som predikar och leder.
I det en tvådelad serie tittar Frikyrkopodden närmare på kvinnligt ledarskap inom pingströrelsen, historiskt och i dag. Du får utöver Anethe Carlsson också höra rörelsens första kvinnliga äldste, Britt Sandberg, pingstpastorn Linnea Sennehed och kyrkohistorikern Gunilla Nyberg Oskarsson.