Nyheter
Pingstpastorn omtumlad när Umeå visade stöd för afghaner
Umebor marscherade genom staden med krav på amnesti för alla afghanska flyktingar

Ett par hundra umebor trotsade regn och snålblåst och marscherade genom staden med kravet på amnesti för alla afghanska flyktingar som befinner sig i Sverige. Pingstpastor Ulf Sundkvist bar tillsammans med en afghansk flyktingkille ett plakat i form av ett stor rött hjärta.
– Jag är omtumlad, medger Ulf Sundkvist när Dagen talar med honom efter manifestationen.
Det var brokig skara som hade slutit sig samman. Initiativet till “Manifestation för Afghanistans folk” kom till med ganska kort varsel där motorn varit Vän i Umeå, ett nätverk som är mycket engagerat i frågor om flyktingar och integration. Det eskalerande säkerhetsläget som uppstått i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande i augusti har skyndat på manifestationen. När Pingstkyrkan inbjöds att delta rådde ingen tvekan, berättar Ulf Sundkvist.

– Vi valde att vara med på nätverksträffarna inför manifestationen och kunde på så sätt vara med och utforma vad vi skulle säga, vad det skulle stå på plakaten. Vi vill ju inte skriva “Död åt talibanerna”. Vi tror ju på försoning, på frälsning. Att kärleken ska segra var huvudtemat, säger Ulf Sundkvist.
Mitt på lördagen samlades ett par hundra människor som marscherade gågatan genom staden för att sedan hålla ett opinionsmöte med tal och musik på Renmarkstorget. Ola Nordebo, politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, kunde inte närvara men hade i förväg skrivit ett tal som lästes upp av en av Svenska kyrkans präster. Ulf Sundkvist var också ombedd att hålla tal. Två ungdomar från Afghanistan sjöng.

Vad sa du i ditt tal?
– Jag berättade att samma dag som talibanerna tog över styret i Afghanistan och amerikanerna lämnade landet så hörde flera av mina vänner i Afghanistan av sig och berättade att de var livrädda. De kontakterna är brutna nu och jag vet inte hur det har gått för dem. Det är klart att det gör något med mig personligen och med oss som kyrka när vi finns så nära dessa människor. I församlingen har vi familjer och ett antal unga killar som kommit hit från Afghanistan, berättar Ulf Sundkvist.
– Vi reser nu kravet att alla asylsökande afghaner som vistas i Sverige och fruktar för sina liv ska få stanna. Det är dags för en generell amnesti för dessa människor.
Manifestationen berörde Ulf Sundkvist på ett personligt plan.
– För oss som kyrka tänker vi förstås extra på alla konvertiter. De som under sin flykt mött människors kärlek, men också Guds kärlek i Jesus Kristus. Jag vill inte att de ska skickas tillbaka hem till tortyr eller död, säger han.
Möte mellan människor
– Jag är rörd över att möta ett så brett engagemang för människor i nöd. När jag ställde mig i talarstolen på Renmarkstorget och tittade ut över den samlade gruppen så blev jag fylld av hopp – att det finns kärlek och att det finns konkret engagemang. Det blev heller inte bara en manifestation utan det blev ett möte mellan människor. Jag pratade med människor jag aldrig hade mött tidigare.
Efter torgmötet fortsatte gemenskapen på Station. En härligt brokig skara, beskriver Ulf Sundkvist.
Allra starkast berörd blev han av att gå genom staden sida vid sida med en afghansk flyktingkille gemensamt bärande ett rött hjärtplakat.
– Att få se hans reaktion när han märker att flera hundra människor ställer sig bakom budskapet. Det är inte bara i kyrkan han får skydd, utan här finns människor som vågar sig ut på gatorna för att alla afghaner ska få stanna. Jag är omtumlad, säger Ulf Sundkvist som i förbifarten berättar lite om pingstkyrkans mångåriga engagemang för flyktingar.
– I bönerummet i kyrkan har vi en oljeflaska, men där finns också en brits där man kan bli undersökt av läkare. En gång i veckan har vi läkarmottagning där för folk som är utanför systemet.

Vad säger du till dem som är tveksamma till att man som kyrka ska ägna sig åt politisk opinionsbildning?
– Jag tänker att ibland får evangeliet om Jesus Kristus politiska konsekvenser. Partipolitiken lämnar jag därhän, men i den här frågan har vi ett ärende som är politiskt. Det grundar sig djupast sett i vår tro på Jesus Kristus och hans människosyn och den människosyn som springer fram ur tron på Jesus Kristus. Det handlar inte om att vara partipolitisk, men det är i högsta grad en politisk fråga. Och jag vill att politiker lyssnar.
