”Plågsamt att våra kristna skolor misstänks för extremism”

Regeringens förslag att förbjuda nya konfessionella friskolor upprör Jan Rosman, ordförande för Kristna friskolerådet. Inte minst är han arg över att kristna friskolor klumpas ihop med våldsbejakande extremism.

– Jag tror inte att de kommer att lyckas, säger han till Dagen.

Ännu en gång lägger en socialdemokratisk regering fram ett förslag på att nya konfessionella friskolor ska förbjudas. Jan Rosman är ordförande för Kristna friskolerådet, som samlar de kristna friskolorna i Sverige, och han skräder inte med orden.

– Det är oerhört plågsamt att bli misstänkliggjord för att höra ihop med våldsbejakande extremism, säger han till Dagen.

Han syftar på att regeringen i sin skrivelse använder våldsbejakande extremism, demokratiska problem och jämställdhetsproblem som argument för att förbjuda nya konfessionella friskolor.

– Men vi har inte några sådana problem i de kristna friskolorna. Ändå klumpar de ihop oss med sådana saker när de ska motivera varför de vill göra så här.

Är skyddade

Förutom att han anser att regeringen blundar för att det finns väl fungerande konfessionella friskolor, samt att Skolinspektionen redan har verktyg för att säkra kvaliteten, säger Jan Rosman också att det kommer att bli svårt att driva igenom ett etableringsförbud.

– Jag tror inte att de kommer att lyckas, säger han.

Anledningen är främst att Europakonventionen ger ett så starkt skydd för föräldrarna att välja utbildning för sina barn, vilket gör det svårt för regeringen att driva igenom den här typen av förbud. Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) menar dock att regeringen nu i och med sitt nya förslag har hittat ett sätt att komma runt det här problemet.

Argumenterar bakvänt

Jan Rosman vill inte bara kritisera regeringens förslag, utan lyfter också fram en del fel och brister i hur man argumenterar i den promemoria som skickats ut från utbildningsdepartementet. Exempelvis menar han att de gång på gång tolkar begreppet religionsfrihet på ett felaktigt sätt när de hela tiden fokuserar på “negativ religionsfrihet”, det vill säga frihet från religion.

– De använder begreppet på ett felaktigt sätt och gör en snäv tolkning av vad religionsfrihet är. Både Europakonventionen och barnkonventionen är skrivna för att skydda familjen från en klåfingrig stat, men här är det som att regeringen i stället har tänkt sig att skydda barnen från deras troende föräldrar, säger Jan Rosman.

Han menar att det går emot vad de internationella konventionerna säger, där det i stället handlar om att föräldrar har frihet att ge barn en uppfostran och skolgång som stämmer överens med sina egna filosofiska eller religiösa övertygelser.

Onödiga begränsningar

I promemorian framgår det också att regeringen föreslår ett tillägg i lagtexten om att inte bara undervisningen utan även utbildningen vid friskolor ska vara icke-konfessionell. Så är det inte i dag, utan i utbildningen får det finnas frivilliga religiösa inslag, vilket ofta sker i form av en bönestund eller andakt.

Hur tolkar du en sådan ändring i lagtexten?

– Som ett försök till ytterligare inskränkningar för något som inte behöver inskränkas. Man vill begränsa vår frihet alldeles i onödan. Men det är svårt att veta vad det här skulle betyda innan det börjar tillämpas, säger Jan Rosman.

Han säger också att om regeringen lyckas driva igenom sina förslag i riksdagen kommer Kristna friskolerådet att agera och vända sig till Europadomstolen med en överklagan.

– Men först ska vi svara på remissen före den 13 maj, säger Jan Rosman.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.