Polisen: Så kommer bedragare åt pastorernas mejlkonton

Bedragare som väl börjat skicka bluffmejl inom en viss “bransch”, som kristna församlingar, fortsätter tills de märker att försöken inte ger något. Det säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare och nationell samordnare vid polisens nationella bedrägericentrum.

Dagen har berättat om hur flera frikyrkopastorer utsatts för försök att i deras namn lura människor och tigga pengar genom påhittade e-postadresser.

– Jag vet ju inte om bedragarna lyckats i något fall. Men man testar och ser hur långt man kommer. Pastorer har ju ett visst förtroendekapital, som man utnyttjar i de här fallen, säger Lotta Mauritzson till Dagen.

Att bedragare skapar bluffmejl inom en organisation i syfte att lura till sig pengar kallas “vd-bedrägerier”. Det innebär att någon utger sig för att vara ett företags vd, och i ett falskt mejl ber andra på företaget att göra en överföring på en stor summa pengar till ett konto.

– Det finns också varianten där man försöker att kontakta alla kontakter som den här personen har, säger Lotta Mauritzson.

– Då brukar det vara så att man har kommit över personens mejlkonto på något sätt, till exempel genom att samma lösenord har använts till något annat konto på nätet.

De testar lite olika saker

Hon är inte förvånad över att bedragare nu riktat in sig på pingstpastorer.

– De som ägnar sig åt detta slags brott, de testar lite olika saker. Är det lyckosamt så fortsätter de, annars byter de spår och provar något annat, säger hon.

– De här försöken pågår hela tiden, och riktar sig hela tiden mot nya grupper.

I de fall som kommit till Dagens kännedom har det både handlat om personliga mejlkontakter som utnyttjats, och om mejl som skickats till adresser på församlingens hemsida.

Viktigt ha starka lösenord

Lotta Mauritzson har inga synpunkter på om det är rätt eller fel att lägga ut mejladresser på internet.

– Varje enskild organisation får ta ställning till vad som är viktigt, säger hon.

– Men när några drabbats tycker jag att man ska gå ut till församlingen och berätta vad som hänt. Sedan bör man ha ett samtal inom den egna organisationen om vikten av att ha olika lösenord till olika konton.

Framför allt gäller det personliga e-postadresser, eftersom de används i många sammanhang, bland annat för återställningskoder.

– Om bedragare lyckas ta sig in i en databas, till exempel för konton till tidningsprenumerationer, kommer de att testa de lösenorden mot kontoinnehavarnas e-postadresser. Använder man då samma lösenord till sin prenumeration som till e-posten, kommer de in i kontot.

Helst tolv tecken

Viktigare än att byta lösenord ofta är, menar Lotta Mauritzson, att ha ett unikt och starkt lösenord.

– Det ska vara stora och små bokstäver, siffror och i bästa fall även specialtecken. Helst uppemot tolv tecken.

Det är förbjudet att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter för att utge sig för att vara den personen, och därigenom ge upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne.

Den som gör det kan enligt brottsbalken göra sig skyldig till olovlig identitetsanvändning och dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.