Nyheter
Präst döms för att ha hjälpt konvertit rymma
Villkorlig dom och 50 dagsböter. Det blev straffet för två kvinnor, den ena präst, som stod åtalade för främjande av flykt – att ha hjälpt en konvertit att rymma från Migrationsverkets förvarsenhet i Gävle.
Tingsrätten i Gävle menar att det är uteslutet att några andra individer än de två åtalade kvinnorna skulle ha varit i kontakt med konvertiten när de träffade honom den 23 februari 2020 – dagen då han försvann. Tingsrätten menar också att en övervakningsfilm visar att den väska som prästen har med sig till förvaret ser tyngre ut när hon lämnar byggnaden.
Under rättegången hävdade prästen att filmen visar en förvrängd verklighet. Detta håller tingsrätten inte med om utan skriver att det går att dra slutsatser från filmen. Tingsrätten menar också att det är uteslutet att konvertiten försvann från förvaret på något annat sätt än genom den sluss som prästen passerade.
Enligt rätten finns det därför bara en rimlig förklaring till att konvertiten, som än i dag är försvunnen, kunde lämna den låsta byggnaden – “i väskan när hon lämnade förvaret”.
När det gäller den medåtalade kvinnan skriver tingsrätten att hennes agerande var en “nödvändig förutsättning för brottets fullbordan”. Enligt tingsrätten hade brottet inte kunnat genomföras utan planering, och ett noga samarbete mellan kvinnorna, och rätten argumenterar därmed för att kvinnorna ska dela lika på det straffrättsliga ansvaret för brottet.
“Straffvärdet är svårbedömt”
En stor del av den niosidiga domen ägnas åt resonemang kring vilken påföljd kvinnorna ska få.
“Straffvärdet är svårbedömt. Det synes vara få renodlade fall som kan leda till vägledning”, skriver tingsrätten och gör därefter några jämförelser.
Enligt Gävle tingsrätt är brottet som kvinnorna döms för allvarligare än en fritagning av en person som har blivit tillfälligt omhändertagen på grund av berusning. Samtidigt är brottet inte lika allvarligt som främjande av flykt av en misstänkt och häktad person som frihetsberövats på grund av allvarligt brott och som kan bedömas vara farlig, eller främjande av flykt av en person på vårdinrättning på en rättspsykiatrisk klinik där personen utanför institutionen kan bedömas vara farlig.
Tingsrätten resonerar kring förmildrande omständigheter. Men också det som talar för ett hårdare straff – bland annat att brottet var välplanerat.
Rädd för att bli avkragad
Under hela processen har kvinnorna hävdat att de är oskyldiga. Inför domen vädjade de också om friande domar med hänvisning till att de annars riskerade att förlora sina jobb.
Prästen hävdade till exempel att hon kunde tvingas möta domkapitlet för bedömning om hon ska avkragas, det vill sägas skiljas från sin tjänst som präst i Svenska kyrkan.
Det argumentet avvisar tingsrätten.
“Inte något tyder på annat än att brottet motiverats av annat än medmänskliga motiv snarare än ett instrumentellt motiv med onda avsikter utöver den brottsliga gärningen i sig.”
Därmed ser inte heller tingsrätten någon risk för att prästen ska drabbas negativt i sin yrkesutövning.
“Utan uttryckligt arbetsgivarintyg finner inte rätten att [...] brott medför antagande att hon vare sig drabbas av uppsägning, avsked eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i sin yrkesutövning. Invändningen avslås som grund för att sätta ned straffmätningen.”
Sammanfattningsvis gör tingsrätten bedömningen att brottet som kvinnorna döms för motsvarar en månads fängelse. Eftersom ingen av dem befaras begå brott av allvarligt slag framöver blir dock påföljden för båda två villkorlig dom och 50 dagsböter.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
