Präst i Eskilstuna: Gisslandramat får konsekvenser för alla

Efter onsdagens gisslandrama på Hällbyanstalten i Eskilstuna har de två morddömda intagna förts till polishuset, misstänkta för två fall av människorov.

– Nu är det viktigt att alla inblandade erbjuds stöd, säger Louise Linder, legitimerad psykoterapeut och präst.

De två anställda som togs som gisslan i onsdags var en utbildad kriminalvårdare och en vikarie, som efter omständigheterna ska må bra. Louise Linder är legitimerad psykoterapeut och tillförordnad kyrkoherde i Hällby församling. Hon uttalar sig både i sin roll som psykoterapeut och som präst.

– Det här visar på en desperation hos de intagna frihetsberövade, säger Louise Linder.

Vid krissituationer som denna är det vanligt att kyrkan öppnar dörrarna för besökare. Lyckligtvis klarade sig gisslan i det här fallet vilket gör att det i stället är kriminalvården som hanterar efterföljderna.

– De hanterar det via kriminalvården eftersom det behövs en annan typ av kompetens, som samtal med psykolog eller psykoterapeut, säger Louise Linder.

Ska erbjudas traumabehandling

Hon har själv arbetat som som kyrkoherde i Kungsholms församling där det ingick i tjänsten att besöka Kronobergshäktet.

– Genom de intagna får vi kontakt med de anhöriga. Vi söker inte upp dem. Sedan finns vi där för stöttning.

Vid skrämmande händelser som gisslandramat kan det vara svårt att må bra igen. Du kan få symptom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad.

– Det är viktigt att de erbjuds traumabearbetning, och det tror jag kriminalvården förser dem med. Det som ofta händer när man utsätts för en sån här allvarlig situation är att gamla obearbetade minnen väcks till liv igen, alla har inte det men har man nåt i bagaget blir det en starkare reaktion än annars, säger Louise Linder.

Även om personalen är vad kriminalvården prioriterar just nu är det också viktigt att göra insatser för dem intagna som inte var delaktiga i gisslandramat – som också precis varit med om något traumatiskt.

– Det är viktigt att stötta dem som är drabbade, både offren och de intagna. Det är klart att det väcker mycket även hos dem. Även personalen och anhöriga till alla som är inblandade behöver stöd, säger hon.

Kriminalvården: Påverkar individer olika

Torkel Omnell är pressekreterare på Kriminalvården, han kommenterar det inträffade:

– En sådan här händelse påverkar individer olika så det viktigaste initialt är att skapa trygghet och lugn för individen. Till stöd för detta finns individens chef men också samtalsledare för krisstöd, som är en särskilt utbildad kollega.

Han håller med om Louise Linders tanke om att krisstöd ska sättas in så snabbt som möjligt. Kriminalvården har tydliga rutiner för att hantera traumatiska händelser.

– De kommer att få träffa psykolog eller beteendevetare från den Företagshälsa som Kriminalvården väljer att anlita. Utöver detta finns också möjlighet för såväl individen själv som anhöriga eller kolleger att ringa det anonyma Personalstödet, säger Torkel Omnell.

Kyrkan en viktig aktör under kriser

Under tidigare kriser, som tsunamin, terrorattentatet på Drottninggatan och nu senast översvämningarna i västra Europa har kyrkan varit en viktig aktör. Det är kyrkan som kliver in och stöttar när krisen är ett faktum.

– Kyrkan är en aktör man räknar med vid krissituationer eftersom vi oftast agerar först. Vid terrordådet på Drottninggatan var det kyrkan som först blev sambandscentral och ordnade med mat till exempel, säger Louise Linder.