Präststudenter riktar kritik mot trång teologisyn

Fler än var tredje präststudent är missnöjd med sitt år på Svenska kyrkans utbildningsinstitut. En snäv syn på vad som anses vara acceptabla åsikter lyfts fram som ett av skälen.

– Om man försöker ge uttryck för en annan tradition tas det inte så väl emot, säger tidigare präststudenten Peter Berntsson.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut – eller Skui – har haft en tuff start sedan det invigdes 2014. Syftet var att institutet skulle samla studenter på väg ut i kyrkans tjänst – präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker – för ett gemensamt slutår i Uppsala eller Lund. Tidigt stod det dock klart att såväl lärare som studenter upplevde bristande arbetsmiljö och undervisningskvalitet på institutet.

När den nya rektorn Kenneth Nordgren tillträdde 2019 beslöt han sig för att beställa en utvärderingsrapport från kyrkans analysavdelning. Det är den utvärderingen som nu har offentliggjorts och satt i gång en uppskruvad debatt.

Rapporten visar nämligen ett fortsatt missnöje bland flera av utbildningsinstitutets studentgrupper. Medan diakoner och församlingspedagoger är något nöjdare ger präststudenterna över lag låga betyg till utbildningen. Särskilt missnöjda är manliga präststudenter, där fler än varannan student – 58 procent – säger att de hade en negativ upplevelse av utbildningen på Skui.

Grupper delas upp

Peter Berntsson, som gick på Skui i Uppsala 2018, är en av dem. Tillsammans med 27 andra tidigare studenter har han riktat hård kritik mot institutet i flera debattartiklar i Kyrkans tidning.

– Jag hade ganska låga förväntningar när jag kom till Skui, och de fick jag väl till stor del bekräftade. Det var lågt i tak och man fick inte riktigt prata om det som kanske hade varit angeläget att prata om, säger han till Dagen.

– Min erfarenhet är att de som har farit mest illa är de som är fostrade i någon av kyrkans inomkyrkliga traditioner, vare sig det är en högkyrklighet eller lågkyrklighet, eller om det bara är ett stift som har en tydlig tradition. Och om man försöker ge uttryck för den traditionen så tas det inte så väl emot, säger han.

I stället skapades en fragmenterad grupp av studenter som delade upp sig i åsiktsläger, säger Peter Berntsson.

– De splittringar som potentiellt finns i Svenska kyrkan späs på och det känns som att Skui inte arbetar för att förebygga de konflikterna. Snarare förvärrar man dem i vissa fall genom att sätta en stämpel på vissa grupper, kanske framför allt mer konservativa studenter, säger han.

“Skapas en kultur”

Mathias Sånglöf gick på Skui i Uppsala förra läsåret. Han kom från en tjänst på universitetet och säger att han fick också positiva erfarenheter på Skui. Samtidigt känner han igen flera av problemen som tas upp.

– Vissa studenter har nog mått sämre än jag har mått. Däremot har jag upplevt en frustration över att det teologiska perspektivet är ganska smalt jämfört med Svenska kyrkan som helhet, säger han.

Skui lyckas inte fånga Svenska kyrkans bredd, säger Mathias Sånglöf, och det skapar ett diskussionsklimat som inte inbjuder till samtal.

– Det blir både i utbildningsenheten men också i studentgruppen en slags kultur, och den bekräftas av Skui snarare än att man försöker öppna upp den, säger han, och tar kurslitteraturen som exempel.

– Det är några få svenskkyrkliga husteologer som återkommer och präglar perspektivet väldigt mycket. Då blir det naturligt att man inte fångar upp andra traditioner.

Känner inte igen sig

Rektorn Kenneth Nordgren säger att han välkomnar rapporten och lyfter fram både positiva och negativa slutsatser som dras i den.

– En upplyftande sak är att det är en tydlig förbättring i upplevelsen hos studenter som har gått här på senare tid. Och det vill jag gärna sätta i samband med att det gjordes en förändring i utbildningen för några år sedan med fler gemensamma moment och nya kunskapsområden, säger han till Dagen.

Det finns flera områden som behöver förbättras, också inom prästutbildningen, säger han. När det gäller kritiken om ett trångt åsiktsklimat känner han dock inte igen sig.

– Jag tycker att det är lite förvånande och beklagligt om den upplevelsen finns. Min bild är att vi har högt i tak och det är öppet att föra fram synpunkter och åsikter, säger han, och fortsätter:

– Samtidigt är det klart att vi i verksamhetsledningen känner ett ansvar att företräda Svenska kyrkans syn. Som när det gäller samkönade äktenskap. Där kan vi bjuda motstånd mot att uttrycka alltför starka andra åsikter som nästan kan skuldbelägga åt ett håll där Svenska kyrkan faktiskt har tagit ställning. Där kan det bränna till.

Uppstår en spänning

Syftet med det, säger han, är att förbereda studenter för ett arbetsliv i Svenska kyrkans tjänst.

– Det finns förväntningar inte bara på kyrkans ledning utan även på församlingsfolk att när man kommer ut och företräder Svenska kyrkan så är man beredd att företräda det som kyrkan har tagit ställning för.

Det kan göra att studenter upplever att deras åsikter inte får så stor plats som de hade önskat, menar Kenneth Nordgren.

– Jag uppfattar inte att vi har någon censur eller så, men vi bjuder motstånd just för den här pastoralteologiska tillämpningen: Hur blir det här när du kommer ut? Du prästvigs faktiskt för hela Svenska kyrkan, inte bara för en specifik församling eller en tradition. Så det där är en spänning som inte riktigt går att lösa upp på ett enkelt sätt, säger han.

“Blir ihopklumpad”

Peter Berntsson menar dock att kritiken är bredare än hållningar i enskilda frågor och pekar på att både gruppen som har skrivit under debattartiklarna liksom andelen missnöjda studenter i enkäten representerar många olika åsikter.

– Ofta antyds det att driver du en typ av frågor så blir du ihopklumpad med andra. Det finns en bild av vilka som är Skuis motståndare som vi försöker luckra upp lite, för det är en mycket bredare grupp människor som exkluderas, säger han.

– Det finns ett grundproblem som de försöker trimma på ytan, men de kommer inte åt det på djupet.

Har haft möten

Kenneth Nordgren säger att han och hans medarbetare på Skui har börjat titta på hur de kan förbättra utbildningen.

– Vi tar till oss rapporten som utvecklingsverktyg. Vi har redan haft flera personalsamlingar om hur vi kan utveckla det här, säger Kenneth Nordgren, och varnar samtidigt för att utbildningsinstitutet inte alltid kan representera alla åsikter.

– Att vara hundraprocentigt representativ låter sig nog inte göras så enkelt. Det finns alltid en risk att det finns studerande som tycker att deras språk inte riktigt talas här. Men vi har höga ambitioner och de bästa intentioner att det ska vara högt i tak.