Professor: Överraskande att så många har andliga behov

Världens största studie av andliga behov hos en befolkning har genomförts i Danmark och publicerats i ansedda The Lancet Europe. Fyra av fem danskar visade sig ha haft andliga behov under en månad, och mest sökte danskarna “inre frid”.

Studien har tagit åtta år att genomföra, och underlaget var över 100 000 danskar, varav nära 27 000 deltog. Av dessa rapporterade mer än 80 procent att de hade minst ett andligt behov under månaden närmast undersökningen. Bakom studien, som nyligen presenterats i The Lancet Europe och som väckt mycket uppmärksamhet, står forskare i Danmark. Försteförfattare är Tobias Anker Stripp. Siste författare och ansvarig för undersökningen är professor Niels Christian Hvidt, som Dagen når under påskveckan. Hvidt är specialiserad inom området tro och hälsa och har bland annat tidigare skrivit en bok om mirakel, “Mirakler. Möte mellan himmel och jord” och två böcker om tro och hälsa.

Söker frid inför döden

Han säger att det som överraskade forskarna mest var att det var så många i befolkningen som hade andliga behov. Sammanlagt 81,9 procent av gruppen hade minst ett andligt eller mycket starkt andligt behov under månaden.

- Sjuttio procent av befolkningen sa att de hade ett behov av inre frid. Vi har ofta så bråttom i våra liv, men vi verkar behöva platser där vi kan söka upp och nå inre frid, säger han.

I studien kategoriseras andliga behov i fyra olika undergrupper enligt en modell som ofta används i vetenskapliga studier. Dessa var förutom inre frid generativitet, existentiella behov och religiösa behov.

- Inre frid kan till exempel innebära att man söker frid inför det faktum att man ska dö, eller att man önskar frid med andra eller med dem man älskar, eller söker frid i naturen. Det kan också vara sökandet efter frid med Gud eller med det liv man levt och de sår man fått under livet, säger Niels Christian Hvidt.

Räknar inte med Gud

På andra plats över de behov som danskarna sa sig ha fanns existentiella behov, följt av generativitet.

- Existentiella behov står för det som handlar om meningen med livet, och även om att få tala om döden, liv efter döden och förlåtelse. Generativitet är den kategori som gäller medmänsklighet, omvårdnad och altruism, medan religiösa behov innebär att vända sig till Gud i bön eller delta i religiösa ceremonier eller samlingar, förklarar Niels Christian Hvidt.

Något förvånande är kanske att danskarna - trots att de säger sig ha starka andliga behov - inte i någon större utsträckning räknar med Gud som en verksam kraft i livet. Hela 75,6 procent av de svarande menade att Gud inte hade någon viktig roll i deras liv, varken när de var unga eller senare i livet. En konsekvens av detta är kanske att det också är religiösa behov som får lägst siffra vad gäller de andliga behoven som danskarna säger sig ha.

Det verkar finnas en motsättning här - vad står den för?

- Forskningen tyder på att människor tänker att man klarar sig väl själv och inte behöver Gud. Det kan handla om en känsla av att man själv har kontroll, säger Niels Christian Hvidt.

- Det ser ut som att Danmark ligger lågt vad gäller religiös praxis men samtidigt är väldigt öppna för det andliga. Därför kallar vi detta för den ´postsekulära kulturen´. Man trodde en gång att ju mer vetenskapligt ett samhälle blir, desto mindre öppet för religion kommer det att bli. Men det har visat sig att detta inte stämmer.

Viktigt inom vården

Vart vänder sig danskarna då med sina andliga behov? Detta kan studien inte svara på, säger Niels Christian Hvidt, eftersom den inte har täckt detta område. Däremot har studien en bäring på det som handlar om hälsa och sjukvård, menar han, och pekar på att studien ger vägledning när det gäller att se på samverkan mellan kropp, själ och ande.

- Vi har under lång tid genom kvalitativa intervjustudier fått reda på att det fanns många andliga behov som människor hade, men samtidigt visste vi inte riktigt vilka behov det var och hur vi kunde hjälpa människor med dem. Vi visste inte heller hur många som hade dessa behov.

Det behövdes vetenskaplig evidens för att få säkerhet gällande dessa behov, säger han. Ett område där studien kan få stor betydelse är just hälso-och sjukvård.

- Världshälsoorganisationen WHO talar om fysisk smärta, psyko-social smärta och andlig smärta när det gäller sjukdomar. Vi vet från forskningens sida att den största osäkerheten råder just kring den andliga smärtan.

Ska studera behoven hos sjuka

Genom den nya undersökningen kan man nu säga något lite mer om hur behoven ser ut och hur de kan ändras över tid.

- Vi vet att de andliga behoven intensifieras och också kan skifta när sjukdom slår till. Andlig vård är rätt vård för dessa behov.

Studien vilar på en skala som kallas SpNQ-skalan och de frågor som används genom detta verktyg kan också användas för att bedöma patienters andliga behov och även som ett kommunikationsverktyg för att se till att bra frågor om existentiella och andliga behov tas upp, menar författarna.

- Vården borde kunna fånga upp detta bättre. Det handlar om att ställa frågor om hur man mår egentligen och kanske ställa följdfrågor som: ´Hur påverkar detta dig som människa? Har du något du hoppas och tror på som skulle kunna hjälpa dig?´

Han berättar att i Danmark har studien redan debatterats flitigt, och presenterats i både stora tidningar som Politiken och radio/tv. Nu ska studien följas upp av forskningsgruppen, och då kommer man att se närmare på vilka specifika andliga behov som finns hos sjuka människor, bland annat dem som drabbats av cancer eller av kol.

- Vi ska också studera människor som haft nära döden-upplevelser och titta på om de har behov som de inte får hjälp med, säger Niels Christian Hvidt.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.