Nyheter
Rapport: Maktvakuum i pingst en av orsakerna till att Knutby kunde bli en sekt
Målsättning i ny rapport - att dra lärdomar från Knutby Filadelfia
Avsaknaden av starka informella ledare inom pingströrelsen var en av de bidragande orsakerna till att Filadelfiaförsamlingen i Knutby kunde utvecklas till en sekt. Det menar Ulrik Josefsson, prorektor vid Akademi för ledarskap och teologi.
I en ny rapport som Ulrik Josefsson har varit redaktör för framgår att 1990-talet innebar en brytpunkt för pingströrelsen i Sverige. Innan dess kunde ledarna i någon av de större pingstförsamlingarna använda sig av informell makt för att få andra församlingar att rätta in sig i ledet. Enligt Ulrik Josefsson fanns det legitimitet för detta. Men på 1990-talet var denna legitimitet urholkad, något han exemplifierar med Stockholm Karisma Center som grundades 1996 – trots att Filadelfiakyrkan i Stockholm hade sagt nej.
Under samma period pågick ett arbete inom pingströrelsen för att skapa en ny form av legitimitet. Detta resulterade bland annat i grundandet av Pingst – fria församlingar i samverkan 2001.
– Knutby startade inte denna utveckling, men det som hände i församlingen påskyndade processen, säger Ulrik Josefsson och tillägger att det hade kommit varningssignaler från församlingen flera år innan det så kallade Knutbydramat 2004.
Tre nyckelbegrepp saknades i Knutby
I den nya rapporten, som har producerats av Institutet för pentekostala studier, tar Ulrik Josefsson upp fyra nyckelbegrepp som historiskt sett har präglat pingströrelsen i Sverige; starka övertygelser, utlevd karismatik, tät gemenskap samt tydliga ledare.
– Men i Knutby tog de och vred på dessa så att de blev farliga, säger han och förklarar att detta var möjligt eftersom församlingen i Uppland saknade tre viktiga kontrollfunktioner; transparens, maktdelning och reflektion.
– De flesta pingstförsamlingar ser alla sju begreppen som eftersträvansvärda, konstaterar han.
Enligt Ulrik Josefsson är medvetenheten om transparens och maktdelning inbyggd i det frikyrkliga arvet.
När det gäller reflektion konstaterar han i rapporten att en sådan kultur kan behöva odlas i karismatiska miljöer med starka ledare.
– Det här kan man fundera på. I Knutby sa ledarna i princip “sluta tänka, gör som jag säger”. Och problemet var att en massa kloka människor slutade tänka. Det är en dålig ordning, säger han till Dagen.
Inte någon “haverikommission”
Ulrik Josefsson skriver i rapporten att pingströrelsen har ett ansvar för att förstå vad som hände i Knutby, analysera den teologiska bakgrunden och hantera situationen så att idealens baksidor inte tar överhanden.
“Eller med andra ord, vaka över att hängivenheten inte övergår i fanatism.”
Men han förklarar samtidigt att rapporten varken har ambitionen att vara en “haverikommission” eller att huvudsyftet har varit att fördela ansvar. Rapportens syfte har i stället varit att dra teologiska, strukturella och i någon mån generaliserbara lärdomar från Knutby.
Ändå sedan 2004 har pingströrelsens agerande diskuterats. Borde samfundet, som också bildades 2004, ha gjort något annorlunda i relation till Filadelfiaförsamlingen i Knutby?
Den nya IPS-rapporten går inte in på detta, men Ulrik Josefsson säger till Dagen att det i efterhand är uppenbart att pingströrelsen hade kunnat agera mer kraftfullt i ett tidigare skede. Men han menar att det utrymmet och legitimiteten inte riktigt fanns under den perioden.
Omständigheter kan skapa osunda församlingsmiljöer
I år är det 20 år sedan Pingst – fria församlingar i samverkan bildades. Och med en etablerad legitimitet på plats hävdar Ulrik Josefsson att den utveckling som Filadelfiaförsamlingen i Knutby genomgick 1997–2004 – som slutade med ett mord – är unik.
– Knutby hade nog inte kunnat hända 15 år tidigare eller i dag, säger han.
Samtidigt betonar han att omständigheter fortfarande kan skapa osunda församlingsmiljöer.
– Det är inte rimligt att tänka att det som ledde fram till Knutby inte kan hända igen. Och det är därför den här rapporten är så viktig.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
