Rapport: Sverige gör inte nog för barn i människohandel

Sverige lever inte upp till sina internationella åtaganden när det gäller arbete mot människohandel. Det är slutsatsen i en rapport som har tagits fram av advokatbyrån Skandinaviska människorättsadvokaterna.

Rapporten “Människohandel – ett barnrättsperspektiv”, som baserar sig på djupintervjuer med olika aktörer inom arbetet mot människohandel, presenterades på ett nätsänt seminarium under måndagen, samma dag som EU:s dag för arbete mot människohandel uppmärksammas. I rapporten undersöks huruvida Sverige lever upp till sina åtaganden, som barnkonventionen och Europarådets konvention om bekämpande av människohandel, för arbetet mot barn i människohandel.

Får rättigheter genom lagen

Svaret är nej, enligt rapporten. Maria Grahn-Farley, barnrättsexpert som är docent vid Uppsala universitet och en av rapportens författare, förklarade att det finns missuppfattningar kring hur barns rättigheter egentligen fungerar.

– Barnkonventionen är en rättighetskatalog. Det skapar rättigheter för barn och skyldigheter hos det allmänna. Punkt slut, säger Maria Grahn-Farley.

En särskild aspekt som ofta glöms bort är att barn som har utsatts för människohandel har rätt till rehabilitering enligt barnkonventionen, ett FN-traktat som numera är en del av svensk lag. Samtidigt, poängterade Maria Grahn-Farley, säger konventionen också att diskriminering inte får förekomma och att alla nationaliteter är lika inför lagen.

– Det betyder att barn som inte är folkbokförda eller har medborgarskap och normalt inte har tillgång till välfärdssystemen – här har man det ändå, säger hon.

Tas inte på allvar

Ett av de stora problemen som rapporten identifierar är att det saknas kunskap hos många olika funktioner inom samhället för att identifiera människohandel. Dessutom är det inte alltid som barnen tas på allvar eller uppfattas som trovärdiga.

Det gör att barn som utsätts riskerar att inte få den hjälp de behöver för att ta sig ur sin situation. Utbildningsinsatser är en viktig åtgärd för att förhindra det, skriver rapportförfattarna, som förutom Maria Grahn-Farley också inkluderar Ruth Nordström och flera andra jurister vid Skandinaviska människorättsadvokaterna.

“Bristen på kunskap och rutiner hos myndigheter gällande att identifiera offer för människohandel, är stor. Myndigheterna behöver vara mer medvetna om hur trauma påverkar en persons möjligheter att återberätta sina erfarenheter”, står det i rapporten.