Nyheter
Religionslärare: Klassrum ska vara trygga platser
En rapport från Sveriges kristna råd visade nyligen att många kristna ungdomar upplever sig kränkta i skolan – bland annat på religionslektioner. Enligt Föreningen lärare i religionskunskap är frågor om kränkningar något som måste tas på stort allvar.
Föreningens ordförande Olof Franck förklarar för Dagen att när forskare diskuterar frågan om kränkningar i religionskunskapens klassrum görs detta ofta med en tanke om att klassrum ska vara ”safe spaces” – trygga arenor.
”Breddning av kunskaper”
– Där var och en, oavsett tro eller livsåskådning, kan känna sig välkommen att delta, att samtala, att diskutera, utan att bli utsatt för påhopp och respektlösa kommentarer, säger Olof Franck samtidigt som han betonar att det måste finnas utrymme för kritiskt tänkande.
– Då handlar det inte först och främst om att komma fram till tvärsäkra ställningstaganden utan snarare om nyansering, om fördjupning och breddning av kunskaper.
Lärarutbildares ansvar
Utöver rollen som ordförande för FLR är Olof Franck även docent i religionsfilosofi vid Göteborgs universitet. Han har dessutom skrivit flera läroböcker i religionsvetenskap. 2019 kom till exempel en bok om konstruktiv religionskritik som är tänkt att användas på lärarutbildningarna.
– Min erfarenhet är att lärare och lärarstudenter talar mycket om dessa frågor, och att de uppmärksammas i lärarutbildningen – och då med hänsyn till att alla elever, oavsett om de ser sig företräda en religiös livsåskådning eller ej, har rätt att förvänta sig ett respektfullt bemötande, säger Olof Franck och konstaterar att lärarutbildare har ett ansvar att belysa den rätten.
Han ger också exempel på aktuell forskning i Sverige kring hur lärare i religionskunskapsämnet arbetar med att utveckla en inkluderande undervisning som ger utrymme för goda samtal.
– Jag tror också att det i detta sammanhang är viktigt att uppmärksamma olika dimensioner av religionskritik.
– Man glömmer ofta att det inom alla religiösa traditioner förs, inte sällan, hårda och skarpa diskussioner om allt från trossatser till moraliska normer. Att låta eleverna ta del av sådan intern religionskritik och fundera över religionens mångfald, är värdefullt.
I linje med tidigare forskning
Uppgifterna i SKR:s rapport, om att kristna ungdomar kan uppleva sig kränkta i skolan, har enligt Olof Franck visst stöd i tidigare forskning. Han nämner studier från exempelvis England och Sverige som visar att elever med religiös hemvist kan uppleva att de inte blir bemötta med respekt.
– Om en elev upplever sig bli illa bemött och utsatt för sårande och respektlösa handlingar och kommentarer måste det tas på stort allvar, säger han till Dagen.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
