Nyheter

Renskötaren Johan Märak blev präst

Han bytte renhjorden mot församlingen och lassot mot prästkåpan. Efter en kort karriär som renskötare blev Johan Märak både präst och kyrkoherde. 82-åringen jobbar fortfarande aktivt för att bevara den samiska traditionen.

Foto: Privat
Foto: Privat
Publisert Sist oppdatert

På söndag är det Samiska nationaldagen. Den firar Johan Märak genom att hålla i högmässan på samiska, dagen efter att Jokkmokks marknad avslutats.

- Nationaldagen är en viktig dag, så det kommer jag säkert att ta upp i min predikan, säger Johan.

Han är bosatt i Jokkmokk och det var också i de trakterna han växte upp, eller ”åtta mil inåt fjällvärlden”, som han själv säger. När han började skolan i Kvikkjokk blev han inackorderad, vägen var lite för lång för att färdas fram och tillbaka.

- Vi fick åka båt över en två och en halv mil lång sjö och sen var det till att vandra två och en halv mil. När jag kom hem till jullovet kunde jag briljera med svenskan jag lärt mig, berättar Johan.

Började som renskötare

Efter skola och samernas folkhögskola påbörjade Johan arbetet som renskötare. Föräldrarna var bofasta samer, men hade egna renar som ombesörjdes av flyttsamerna.

- Jag levde som flyttsame under några år och var intresserad av renskötsel. Jag tänkte att det var något jag skulle hålla på med i framtiden också.

Men Herren och Johans mormor hade andra planer för samekillen. Han skulle utbilda sig och fick plats på stora Sköndals diakonutbildning.

- Jag var ofta hos mormor och morfar som barn och de tillhörde ”gammalläsarna” som man sa. Eftersom det var långt till kyrkan läste man mycket ur Bibeln och psalmboken hemma. Kanske var det mormor som inspirerade mig till att bli präst, funderar Johan.

Redan efter ett par år som diakon hörde biskopen i Luleå stift av sig.

- Han sa att det behövdes samisktalande präster och att jag därför skulle flytta till Uppsala för att studera vidare.

Förutom språket tror inte Johan att det är någon skillnad på en samisk och ickesamisk präst. Det finns förvisso mässkläder med samefärger som man använder vid högtidliga tillfällen, men gudstjänstformen är densamma som i Svenska kyrkan i övrigt. Däremot samlas man inte lika ofta till gudstjänst av förklariga skäl.

- Förr kunde prästerna vandra och besöka de olika sommarvistena till exempel och marknaderna i Jokkmokk var viktiga mötesplatser. Där förrättades dop, vigslar och annat. Så är det till viss del fortfarande.

Håller på traditionerna

Johan och hustrun Valborg är stora förespråkare när det gäller att bevara den samiska traditionen. Valborg är organist och leder körer på samiska. Johan var med när Nya testamentet skulle ny-

översättas till samiska. Han berättar med glädje i rösten att han dagligen får använda samiskan när han möter folk på byn.

- Jag får ofta blanda svenska och lulesamiska när jag talar. Vi försöker på olika sätt bevara den samiska traditionen, det är oerhört viktigt, säger Johan, som gärna predikar på samiska så länge han blir kallad till det. Och han gläds över att den yngre generationen också vill bevara sin kultur.

- Det går framåt, i dag finns ett stort uppsving.

Powered by Labrador CMS