Nyheter
Rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige – ett möjligt säkerhetshot?
Svenska kyrkan i Malmö hyr just nu ut en av sina kyrkor till en rysk-ortodox församling under Moskvapatriarkatet – som av Rysslandskännare pekas ut som ett utrikespolitiskt verktyg i Kremls händer.
När Moskvapatriarkatet stärker sina positioner i väst väcks frågan: Hur ska svenska församlingar navigera i relationerna till de rysk-ortodoxa församlingarna?
Den vitputsade 1800-talskyrkan Lockarps kyrka i Malmö hyrs sedan julen 2020 ut av Svenska kyrkan till en rysk-ortodox församling med säte i Helsingborg: Heliga Gudsmoders Ikon Av Kursk-Roten Tecknet.
Kyrkopolitikerna i Malmö pastorats kyrkoråd beslutade i juni i år att förlänga hyreskontraktet till årets slut, och samtidigt undersöka möjligheten till överlåtelse av Lockarps kyrka till den rysk-ortodoxa församlingen.
Men vilka är hyresgästerna i Lockarps kyrka?
Forskare: Lojala med makten
Den rysk-ortodoxa församlingen i Skåne står under Moskvapatriarkatet – beteckningen på den kyrkliga jurisdiktion som leds av den rysk-ortodoxa kyrkans ledare, patriarken Kirill av Moskva.
Efter Sovjetåren, då kyrkan förde en mycket marginaliserad tillvaro, har Moskvapatriarkatet återfått något av sin forna samhällsställning; banden mellan kyrkan och statsmakten har de senaste åren kommit att växa sig allt starkare. En illustration av fenomenet utgörs av det faktum att den ryska ambassaden i Stockholm på sin hemsida länkar till den rysk-ortodoxa kyrkans församlingar i Sverige, vid sidan av länkningar till det ryska utrikesministeriet och ryska myndigheter.
I en understreckare i SvD (18/12 2018) har Rysslandsforskaren Martin Kragh skrivit om hur symbiosen mellan kyrka och stat leder till att Moskvapatriarkatet mobiliseras som ett utrikespolitiskt verktyg för Kreml.
– Moskvapatriarkatet har blivit ett verktyg för den ryska staten, som satsar på att utbilda präster i Moskva för att de sedan ska flytta till andra länder och leda församlingar. Det märks i Sverige och i hela Europa. Kyrkan och dess präster måste vara helt lojala med makten, säger Martin Kragh till Dagen.
Konfrontativa situationer
Han konstaterar att “konfrontativa situationer” uppstått i flera länder där rysk-ortodoxa församlingar etablerat sig. Några av de konfrontativa situationerna i den svenska kontexten under de senaste åren har Dagen tidigare rapporterat om.
I Stockholm har till exempel en rysk-ortodox församling anklagats för att under kuppartade former och med stöd av Missionsprovinsen försöka ta över S:t Sigfrids kyrka vid Aspudden. I samband med ett årsmöte i föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner uppstod tumult, och polis fick tillkallas.
I Stockholm har också en större grupp besökt den fristående församlingen Kristi förklarings ortodoxa kyrka och löst medlemskap och omedelbart försökt få till ett församlingsmöte – för att införliva den fristående församlingen i Moskvapatriarkatets jurisdiktion, vilket inte lyckades. I ett reportage i Sveriges radios Godmorgon världen har Moskvapatriarkatets kyrkoherde i Sverige, Vitalij Babusjkin, motiverat agerandet med att den fristående församlingen “förlorat sin ryska identitet” och “slutat älska Ryssland”.
Utöver dessa händelser har byggandet av en rysk-ortodox kyrka strax intill Västerås flygplats i en stor granskning i Vestmanlands Läns Tidning pekats ut som ett potentiellt säkerhetshot mot Sverige.
– Från ryskt officiellt håll stöder man mobiliseringen av rysk-ortodoxa församlingar i Europa både finansiellt och politiskt. Det handlar om att etablera en starkare närvaro i andra länder. De konfliktsituationer som uppstått bottnar därför ytterst i den större geopolitiska konflikten mellan Ryssland och väst, som förstärkts sedan annekteringen av Krim 2014, säger Martin Kragh.
Han påminner samtidigt om att den rysk-ortodoxa kyrkan bedriver helt vanlig kyrklig verksamhet: gudstjänstfirande, själavårdande och humanitärt hjälparbete.
– Många vanliga församlingsmedlemmar känner att kyrkan är deras naturliga hem, utan några politiska hänsyn, men den politiska dimensionen finns dessvärre ändå där som ett raster.
Ekumenik – eller säkerhetshot?
Ska då uthyrning eller överlåtelse av en oanvänd 1800-talskyrka till en rysk-ortodox församling ses som ett uttryck för vanligt ekumeniskt samröre mellan två kyrkosamfund? Eller ska det i stället ses som något helt annat – ett möjligt säkerhetshot mot Sverige?
Det beror på vem man frågar.
Martin Kragh vill inte uttrycka någon egen uppfattning, men säger att frågan aktualiserar två principer som hela tiden måste vägas mot varandra: å ena sidan en säkerhetsprincip, å andra sidan en öppenhetsprincip.
– Hur mycket kan vi stänga samhället och vår egen öppenhet med hänvisning till säkerhetspolitiska aspekter, utan att vi samtidigt själva underminerar den öppenhet som vi ser som en grundbult i det demokratiska styrelseskicket?
“Kan skada svenska intressen”
Ett annat svar på frågan om hur uthyrning eller överlåtelse av en kyrkolokal bör betraktas, ger Patrik Oksanen, senior fellow vid den säkerhetspolitiska tankesmedjan Frivärld. Han menar att Moskvapatriarkatets verksamhet i Sverige i sig utgör ett möjligt säkerhetshot, eftersom den rysk-ortodoxa kyrkan numera är så nära förbunden med Kreml.
– Svenska kyrkan i Malmö är naivt nog på väg att överlåta en lokal till en verksamhet som kan skada svenska intressen, säger Patrik Oksanen.
Samtidigt kan ju uthyrningen av kyrkan i Malmö ses som helt vanligt ekumeniskt samröre mellan två kyrkotraditioner. Hur ser du på det?
– Svenska kyrkosamfund måste fråga sig varför man ska ha ekumeniskt samröre med församlingar i ett samfund som är ett verktyg för den stat som enligt svenska myndigheter utgör det största hotet mot vårt land. Ofta anses det tyvärr vara någon annans ansvar att titta på sådant, säger Patrik Oksanen.
Hur menar du konkret att rysk-ortodoxa församlingar skulle kunna utgöra ett säkerhetshot?
– På kort sikt handlar det om att Ryssland vill knyta till sig den exilryska gruppen i Sverige. Putinregimen ägnar stor kraft åt att vinna ryska diasporagruppers lojalitet gentemot moderlandet, så att de kan användas för att främja ryska intressen i utlandet.
Och på lång sikt?
– Utan att bli alltför spekulativ gällande svenska förhållanden kan man konstatera att rysk underrättelsetjänst använt Moskvapatriarkatet i Ukraina för att skapa oro och uppvigling där. Där har rysk-ortodoxa kyrkans kyrkolokaler också använts för militära ändamål. Man kan fundera på hur olika typer av ryska plattformar skulle kunna användas vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i Sverige.
SKR: Öppna ögon
Misha Jaksic, samordnare vid Sverige kristna råd för kontakterna med de ortodoxa kyrkorna, ger ytterligare ett svar på frågan om hur svenska samfund bör förhålla sig till rysk-ortodoxa församlingar.
– Jag hoppas att vi som kristenhet kan söka dialog för att överbrygga de spänningar som finns, säger han.
Misha Jaksic säger också att ortodoxa kyrkor i alla länder alltid har behövt förhålla sig till statsmakten på något sätt.
– Men i det ryska fallet ser vi ett mycket starkt band mellan kyrka och stat, där kyrkan även är delaktig i förtryck av den politiska oppositionen och andra minoriteter. Det är jag djupt kritisk till.
Samtidigt har Misha Jaksic, som själv är präst inom Antiokias ortodoxa kyrka, svårt att tro att rysk-ortodoxa församlingar i Sverige som söker lokaler skulle ha andra syften än att fira gudstjänst.
– Vi behöver komma över den ömsesidiga rädsla som finns mellan väst och öst och hjälpa varandra med det vi kan, samtidigt som vi håller ögonen öppna och hörsammar vad myndigheter och andra aktörer säger.
Dagen har i flera dagar sökt kyrkoherden i den rysk-ortodoxa församlingen i Helsingborg, men han har inte återkommit.
Arash Asadi är reporter på Dagen.
