S-politiker vill kandidera för annat parti i kyrkovalet men får inte

Hon har alltid varit socialdemokrat och har även varit engagerad inom kommunpolitiken. Så det var naturligt för Anna, som vill vara anonym, att även ställa upp för Socialdemokraterna när hon tog steget in i kyrkopolitiken.

– På den tiden fanns bara de politiska partierna att välja mellan, berättar hon.

Nu har hon suttit invald för Socialdemokraterna i flera år, och under den tiden har de flesta partier klippt banden med Svenska kyrkans interna val. Fem partier har i stället bildat fristående nomineringsgrupper, och utöver det har tre helt oberoende grupper bildats som en motreaktion på att politiska partier vill styra över Svenska kyrkan.

Tre partier vill dock vara kvar; S, C och SD.

Får inte välja annat

Som Dagen nyligen berättade kan den som är med i Socialdemokraterna inte välja något annat alternativ i kyrkopolitiken. Undantaget är valen till församlingsnivå, där S inte ställer upp med en egen lista.

Även C har en liknande linje, där man inte kan kandidera för någon annan grupp på stiftsnivå och nationell nivå, berättar kyrkovalsansvarige Leif Andersson

”En konflikt om lojalitet”

Aron Emilsson från SD säger till Dagen att det finns en lojalitetskonflikt om man som Sverigedemokrat engagerar sig för en annan nomineringsgrupp i kyrkovalet, även om det inte finns något principiellt beslut, men att frågan diskuteras.

Flera motioner om att ändra på reglerna

Hos Socialdemokrater har frågan kommit upp på bordet, i och med att motioner att ändra på reglerna kommit in till S-kongressen.

Ett steg i rätt riktning, menar Anna, som själv säger:

– Hade jag engagerat mig i dag hade jag nog valt POSK.

Det vill säga en av de tre icke-politiska nomineringsgrupperna. POSK är en förkortning för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, och startades i protest mot att samma partier som sitter i riksdagen också ska styra över kyrkan. .

Byte strider mot stadgarna

Men att byta spår nu, efter alla år av engagemang, är dock inte aktuellt. Dessutom strider det mot de stadgar S har angående kyrkoval.

När Anna berättar varför hon en gång engagerade sig i kyrkopolitiken säger hon att det var för att hon började gå i kyrkan.

– Först upptäckte jag kyrkan, sedan kom jag in i kyrkopolitiken, säger hon.

Var naturligt att välja S först

Eftersom hon varit engagerad i S sedan tidigare var det naturligt att välja partiet även i kyrkan, och partiets värderingar ligger henne varmt om hjärtat.

– Jag står för jämställdhet och solidaritet.

Missnöjd med S agerande

Men Anna är långtifrån nöjd med hur S agerar i kyrkopolitiken. Hon ogillar särskilt att folk som inte är engagerade i kyrkan värvas till listorna.

– När jag ser vilka de försöker värva undrar jag vad gör de här, de går aldrig i kyrkan. Ändå ska de vara med på listan.

Anna själv är aktiv i kyrkan och menar att engagemanget är det viktigaste för dem som vill bli kyrkopolitiker.

Vad tycker du om att S ställer upp i kyrkoval över huvud taget?

– Nu när vi kommit längre ifrån att det är de politiska partierna som ställer upp i kyrkovalet så känns det inte bra. Jag tycker det viktiga är att man måste känna för kyrkan, att man är engagerad och vet vad kyrkan står för.

Men är det inte bra att socialdemokrater engagerar sig i kyrkan?

– Jo, absolut. Jag gick själv med för att jag tror på solidaritet och allas lika värde, även i kyrkan.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.