Nyheter
S vill att trossamfund ska kunna bli återbetalningsskyldiga
“Vi vill komma vidare och se till att det finns bättre regler då vi förmedlar skattepengar till trossamfunden”
Socialdemokraterna sätter press på regeringen när det gäller att komma åt trossamfund som inte sköter sig. Bland annat föreslår de att samfund som redan fått statliga pengar ska kunna bli återbetalningsskyldiga.
– Det har tagit för lång tid.
Azadeh Rohjan (S) företräder Socialdemokraterna i kulturutskottet och är delaktig i partiets initiativ att få till ett nytt regelverk för trossamfund där det uttalade fokuset är att stoppa bidrag till extremister. Frågan är långtifrån ny, utan den tidigare S-ledda regeringen hade efter flera års arbete lagt fram en proposition med ett nytt regelverk.
– Det skulle träda i kraft i januari 2023, men den nya regeringen drog tillbaka propositionen, säger Azadeh Rohjan till Dagen.
Hon menar att det är viktigt att snabbt komma till beslut i den här frågan och det är därför som Socialdemokraterna nu går fram med ett eget utskottsinitiativ, vilket Dagen tidigare skrivit om.
Skynda på
Azadeh Rohjan förklarar att oppositionen inte kan driva igenom egna lagförslag, utan förhoppningen är att samla en majoritet i riksdagen och få till ett så kallat tillkännagivande. Det bästa vore, enligt Azadeh Rohjan, om den tidigare S-regeringens förslag lades fram på nytt.
– Men just nu har vi inget att ta ställning till över huvud taget, så vi vill att regeringen skyndsamt lägger fram förslaget. Exakt vad det innehåller måste regeringen avgöra, men vi vill komma vidare och se till att det finns bättre regler då vi förmedlar skattepengar till trossamfunden.
Två krav ställs i utskottsinitiativet:
1. Att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagstiftningsförslag om införandet av demokrativillkor vid stöd till trossamfund.
2. Att regeringen kommer med förslag om att införa möjlighet till att återkalla utbetalade medel till trossamfund som inte lever upp till demokratiska principerna och mänskliga rättigheter.
Locka över parti
För att få igenom det här i riksdagen måste minst ett av Tidöpartierna rösta på förslaget. Vilket det skulle vara vill Azadeh Rohjan inte gå in på.
– Vi hoppas att alla partier som tycker att det här är viktigt ställer sig bakom det.
Regeringen har via minister Jakob Forssmed (KD) lovat att lägga fram ett eget omarbetat förslag om demokrativillkor för trossamfund, varför inte bara vänta ut det?
– Initiativ i den här frågan togs redan 2015 och 2018 påbörjades arbetet med att ta fram en proposition. Det här har processats tillräckligt länge, säger Azadeh Rohjan.
Dessutom, påpekar hon, har inga andra partier kommit med några andra motioner då frågan har förberetts.
Socialdemokraternas förslag fick skarp kritik från flera kyrkoledare, har ni tagit hänsyn till det?
– Det var en lång process att ta fram den här propositionen och den togs fram i förankring med civilsamhälle och trossamfund. Vad den landade i är en avvägning där vi värnar civilsamhället men ser till att skattepengar inte går till extremism.
Enligt Azadeh Rohjan handlar det ytterst om att värna civilsamhället och de trossamfund som sköter sig, med tydlighet om vilka regler som gäller. Hon vill också lugna de kritiker som i debatten varit ute och varnat för lagstiftningens följder, exempelvis att ett samfund skulle bli av med bidrag enbart på grund av en enskild företrädares beteende.
– Om man läser förslaget är det väldigt tydligt att det inte kommer att göras bedömningar på så lösa grunder, säger Azadeh Rohjan.
Dagen har sökt ansvarig minister Jakob Forssmed (KD) angående utskottsinitiativet, men han väljer att inte kommentera det i nuläget.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
