S vill förbjuda frivilliga bönesamlingar på konfessionella friskolor

Den socialdemokratiska regeringen gör nu åter ett försök att stoppa nya konfessionella friskolor. Ett lagförslag har tagits fram som nu går ut på remiss.

Att det slutgiltiga målet är att få till ett totalförbud för konfessionella friskolor har Socialdemokraterna varit tydliga med. Nu presenterar de ett lagförslag som får ses som ett steg på vägen, då de återigen lägger fram en remiss för att kunna förbjuda en nyetablering av konfessionella friskolor.

Enligt TT säger regeringen att förslaget är förenligt med internationella konventioner om såväl religionsfrihet som näringsfrihet, och planen är att det nya förbudet ska träda i kraft den 1 juli 2024. Därmed finns det stor potential att frågan kommer att finnas med även i årets valrörelse.

Tuffare regler

I den remiss som regeringen nu presenterar föreslår de ett tillägg till skollagen som ser ut att begränsa möjligheterna till konfessionella inslag i friskolor ytterligare. Det brukar göras en uppdelning mellan undervisning och utbildning, där man noga poängterat att själva undervisningen ska vara fri från religiösa inslag men när det gäller utbildningen går det att ha frivilliga bönestunder vid sidan om. Nu står det dock att “även utbildningen i övrigt ska vara icke-konfessionell”, vilket skulle kunna innebära att även bönestunder utanför lektionstid skulle kunna förbjudas.

Försökt tidigare

Redan vid valet 2018 var de konfessionella friskolorna en het fråga, där Socialdemokraterna lovade att de skulle förbjudas. De fick sedan backa ett steg och inom ramen för januariavtalet kom de överens om att enbart förbjuda nyetablering. Ett utredning gjordes som pekade på svårigheter att få igenom förslaget, bland annat för att det skulle strida mot Europakonventionens skrivningar om religionsfrihet.

Så trots att det funnits en riksdagsmajoritet har inte detta förbud gått att genomföra. Men nu försöker regeringen alltså igen, där skolminister Lina Axelsson Kihlblom i en intervju med Göteborgs-Posten (GP) argumenterar för att det handlar om att stävja extremism och odemokratiska tendenser.

I GP får hon frågan om hon tror att det här förbudet kommer att gå att genomföra.

– Vi har gjort om lite i den juridiska aspekten, och det är därför vi tar den nu på ytterligare en remissrunda, för att verkligen höra hur det här faller ut, utifrån olika juridiska aspekter, säger Lina Axelsson Kihlblom.

– Därför är det viktigt att vi nu lyssnar in vad vi får för feedback, innan regeringen sedan beslutar om vi går vidare med det här.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.