Nyheter
Så fungerar reglerna för gåvor till ideella
I går klubbades höstens budget i sin helhet i riksdagen. Då gick även slutligen beslutet om skattereduktion för gåvor till ideella organisationer igenom. Ett beslut som väckt både glädje och frågor. Dagen reder ut begreppen kring vad som gäller från 1 januari.
OBS! Det här är en gammal artikel som skrevs inför införandet av avdraget 2012. Men reglerna är till stor del desamma vid återinförandet under sommaren 2019.
Flopp. Krångligt. Förstår inte.Det är några reaktioner som ideella organisationer gett uttryck för när nu Skatteverket förklarat hur man kommer att tilllämpa den nya lagstiftningen om skattereduktion för gåvor till ideella organisationer. För tillämpningen kommer att bli snävare än vad många hoppats på. Skattereduktion ges för gåvor till främjande av vetenskaplig forskning samt för gåvor till hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande. Och det är nu som det krångliga slår till - vad betyder det?Revisionsbyrån PWC i Stockholm har en avdelning som riktar sig till den ideella sektorn. På ett seminarium presenterade revisorn Bengt Doyle och skatteexperten Kristina Lundqvist, tidigare anställd på Skatteverket, vad de nya reglerna kommer att innebära för en rad ideella organisationer.
Kan man som enskild församling ansöka om att bli gåvomottagare?
Bengt: Ja, det kan man. En församling är vanligtvis en ideell förening med religiös verksamhet. Då är man så kallat "inskränkt skatteskyldig", och har då möjlighet att ansöka om att bli godkänd gåvomottagare. Men man måste bedriva hjälpverksamhet till ekonomiskt behövande.
Så den enskilda församlingen ska visa vilka man hjälper?
Bengt: Ja, det beskrivs som en objektiv bedömning från Skatteverket. Men de facto handlar det om att församlingen ska tala för sin sak, man ska lägga fram handlingar som styrker att man verkligen bedriver den här verksamheten.
Och man ska alltså kunna bevisa att de man ger till lever upp till att de är "ekonomiskt behövande"?
Bengt: Exakt.
Men det här är väl inte så lätt för en församling att alltid veta?
Bengt: Nej. Inom Svenska kyrkans diakoni arbetar man en hel del med bidrag och ekonomiskt stöd till personer. Detta är också något som man länge arbetat med inom stiftelser när man gett stipendier och anslag, men det är inte så självklart för många andra organisationer.
Hur ska en kyrka kunna betala ansökningsavgifter och årsavgiften?
Bengt: Ja, det är en annan sak som gör att det finns en startsträcka i det här. Inte bara att det kostar en del, du ska också ha en kvalificerad revisor. Och det har inte så många frikyrkoförsamlingar.
Men om ett trossamfund ansöker om att bli gåvomottagare och arbetet utförs i församlingarna. Kan man räkna församlingarnas verksamhet i en klump?
Kristina: Det borde inte vara några problem. Det som krävs då är att samfundet har en bra kontroll över hjälpverksamheten i församlingarna, vilket utökar samfundets administration. Samfundet måste dessutom sköta kontrolluppgiftslämnandet till Skatteverket och se till att bokföringen uppfyller kraven på godkända gåvomottagare. Den enskilda församlingen kommer dock inte ifrån att göra behovsprövningen av den som får hjälpen.
Fungerar det här om man jobbar med rehabilitering av olika slag?
Kristina: Ja, fast det är ingen enkel fråga. För då måste man kunna visa på att personen som får rehabiliteringen får den på grund av att den är ekonomiskt behövande.
Finns det andra verksamheter där det är svårt att avgöra om man hjälper ekonomiskt behövande?
Bengt: Vid ett soppkök till exempel, men där kan man kanske anta att de som går dit inte har så mycket pengar.
Kristina: Hjälp till fattiga länder i till exempel Afrika är okej i grunden så länge biståndet är preciserat. Projekt som trädplantering eller vägbyggande är tveksamt om det kan räknas.
Det här måste du tänka på som mottagare:
- Ska vara ideell förening, stiftelse eller trossamfund. För föreningar räcker att de till exempel har en religiös verksamhet, något som dock inte gäller för stiftelser.
- Minst 90 procent av verksamheten måste tillgodose "allmännyttiga ändamål". De gåvor som ger skattereduktion ska gå till hjälp för ekonomiskt behövande (som hjälporganisationer och kyrkor) eller vetenskaplig forskning (som Cancerfonden eller Hjärt- och lungfonden).
- Man ansöker hos Skatteverket att bli godkänd gåvomottagare. Det kostar 10 000 kronor, en summa man inte kan få tillbaka. En årsavgift på 7 000 kronor tillkommer.
- Behöver föra register med personnummer över de som gett gåvor. Rapporterar det till Skatteverket en gång per år.
- Måste vid kontroller kunna visa att pengarna verkligen går till det som givaren har avsett. Måste även ha kontroll på den ekonomiska statusen hos de man hjälper.
- Måste ha en "kvalificerad revisor", vilket betyder att den ska var "auktoriserad" eller "godkänd".
- Utländska organisationer måste få vara mottagare, annars anser EU att de diskrimineras. Det blir dock ett betydligt krångligare förfarande för Skatteverket att ha koll på deras verksamhet.
David Wingren är nyhetschef på Dagen.
