Nyheter
Så här röstade kyrkobesökare i valet
SVT:s vallokalsundersökning visar att SD gick fram bland trogna gudstjänstbesökare.
S och KD är de partier som har störst stöd bland regelbundna gudstjänstbesökare, enligt SVT Valus stora vallokalsundersökning. Resultatet visar också att Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag fick högst stöd bland kyrkligt aktiva kristna.
Precis som efter valet 2018 är det Socialdemokraterna och Kristdemokraterna som toppar SVT Valus stora undersökning när det gäller hur aktiva kristna röstar. De fick 28 respektive 21 procents stöd från dem som uppger att de varje månad besöker en gudstjänst.
På tredje plats kommer SD med 14 procent, tätt följd av M och C som vardera får 11 procent.De partier som verkar ha lägst sympatier bland aktiva kyrkobesökarna är MP, L och V.
Sammanlagt skulle de fyra partier som innan valet gett sitt stöd till Ulf Kristersson (M) få 51 procent av rösterna.

SVT får fram den här statistiken genom att ställa frågan hur ofta folk brukar gå på gudstjänst eller på ett möte i någon kyrka eller ett annat religiöst samfund. Svaret jämförs sedan med vilket parti personerna röstat på.
KD har kärntrupp
Jämfört med det totala valresultatet går det att se att KD och C är överrepresenterat bland kyrkligt aktiva, medan SD, M och V landar lägre bland trogna gudstjänstbesökare än väljare i allmänhet.
I undersökningen går det också att få fram hur de som aldrig besöker en gudstjänst röstar, även där toppar Socialdemokraterna med 29 procent, medan Kristdemokraterna ligger lägst med 4 procent.
Statsvetarprofessorn Magnus Hagevi säger till Dagen att det här är ganska förväntade siffror.

– Att KD har så pass höga siffror bland gudstjänstbesökare är inte överraskande, säger han.
– Det är talande för var de har sin kärntrupp.
Men trenden är att partiets överrepresentation bland aktivt kristna sjunker något och jämfört med SVT:s undersökning från valet 2018 backar KD med 4 procentenheter.
Lockar utanför kyrkan
Magnus Hagevi vill därför lyfta fram att KD den här gången når 4 procent bland dem som aldrig besöker en gudstjänst.
– Att de gör det får ses som väldigt bra, menar han.
För den stora majoriteten av svenskar går inte i kyrkan och om KD enbart ska förlita sig på gudstjänstbesökarna skulle de haft svårt att klara riksdagsspärren.
– Det är därför de har breddat sig och ändrat politik till lite hårdare tag.

Dina undersökningar visar att kyrkobesökare har börjat rösta mer som folk i övrigt, stämmer den analysen med det här resultatet?
– Ja, det gör det, över tid blir den här väljargruppen mer lik övriga väljare, säger Magnus Hagevi.
Att Socialdemokraterna får nästan samma resultat bland kyrkobesökare som väljare i stort kan ses som ett kvitto på det. Sedan finns det fortfarande vissa avvikelser, som att Moderaterna inte alls går hem lika bra i kyrkbänkarna, liksom att Centerpartiet verkar vara populärare.
Det parti som pekas ut som vinnare i valet, SD, ser också ut att växa i kyrkorna. Jämfört med SVT Valus undersökning från 2018 ökar de med 5 procentenheter.
– När SD har ökat i befolkningen så har de också ökat bland kyrkobesökarna, konstaterar Magnus Hagevi.
Men fortfarande ligger de på en lägre nivå i kyrkan än i samhället som helhet.

Jämfört med Sifo
Bara några dagar innan valet publicerade Dagen en Sifoundersökning om hur kyrkobesökarna tänkte rösta. När den jämförs med SVT:s stora vallokalsundersökning visar det sig att den stämde ganska bra, i alla fall för de flesta partier. Men det fanns tre avgörande skillnader.
För det första fick Kristdemokraterna betydligt högre resultat i SVT Valu, 21 procent i stället för 12 procent. För det andra fick Miljöpartiet och Vänsterpartiet betydligt mindre stöd. Den här skillnaden gör att de regelbundna kyrkobesökarna ser ut att föredra Ulf Kristersson (M) som statsminister då högerblocket sammanlagt fick 51 procents stöd. I Dagens Sifoundersökning innan valet såg det ut som att kyrkobesökarna föredrog Magdalena Andersson (S), vilket alltså hängde på att KD, MP och V fick helt olika siffror i respektive undersökning.
I SVT Valu gick det inte att få fram någon skillnad mellan olika trossamfund, utan här blandades svenskkyrkliga, frikyrkliga, ortodoxa och katoliker, och även personer från andra trosinriktningar. I Dagens Sifoundersökning gick det dock att se att KD låg betydligt högre bland frikyrkliga än svenskkyrkliga väljare.
