Nyheter
Så låter ett muslimskt böneutrop i Sverige
Politiska partier, ledarskribenter, din vän på Facebook, plötsligt verkar alla ha en åsikt om böneutrop. Dagen var på plats i Fittja moské utanför Stockholm som i fem år bjudit in till fredagsbön via minaretens högtalare.
Observera att den här artikeln publicerades 19 mars 2018.
Iskalla vindar piskar och snöflingor dinglar ned då vintern vägrar att släppa sitt grepp.
"Allahu akbar", låter det plötsligt, då böneutropet drar igång i Fittja moské precis bakom där jag står.
Jag har hört det här flera gånger, fast då i varmare länder och med bra mycket raspigare högtalare. Här är volymen mer dämpad. Ingen syns till, förutom de som i sista sekund måste skynda in till fredagsbönen.
Men visst sticker det ut, de här tongångarna förknippar nog de flesta svenskar med en semesterresa, inte något som händer runt knuten.
Blir bostäder
Moskén ligger något avsides. Några hundra meter bort tornar Fittjas miljonprogram upp sig, hus uppställda som dominobrickor på rad, ljudet från moskén skulle också kunna leta sig över Albysjön och husen på andra sidan. Men ingen ska ha klagat hittills, enligt moskéns företrädare. Och det där argumentet som användes flitigt, att böneutropet inte skulle nå ut till bostadsområden, håller på att falla platt då Botkyrka kommun planerar att bygga bostäder precis bredvid moskén.
Själv står jag på den stora parkeringsplatsen där bostadsrätterna ska skjuta i höjden. Ofta är platsen tom, men på fredagar fylls den stora asfaltsplätten med bilar. Män, män och åter män strömmar in i moskén som måste öppna upp källarlokalerna för att alla ska få plats. Drygt en handfull kvinnor är med vid fredagsbönen, avskurna från männen från sin plats uppe på kvinnoläktaren. Efter bönen kommer en av dem fram för att vädja att vi inte använder bilder där de är med.
Stor diskussion
Böneutropens vara eller inte vara har blivit en stor diskussion i Sverige den senaste tiden efter att en moské i Växjö ansökt om att tillstånd, samt att Kristdemokraterna i ett utspel sagt att lokala partiföreträdare bör säga nej då ansökan om böneutrop kommer in.
Debatten är mer eller mindre en repris från 2012 då moskén i Fittja ansökte om böneutrop, med den stora skillnaden att debattens vågor går mycket högre den här gången, hela vägen upp till partiledarna.
– Det är så många journalister som skriver skit om oss, säger en man som stannar till bilen då han får syn på att vi spelar in webb-tv från böneutropet.
– Den här hatkampanjen mot oss muslimer måste sluta.
En arg biltuta får honom att köra vidare, men när jag träffar honom senare fortsätter han sin berättelse av hur trängda muslimer har blivit. Han skyller på sekulära muslimer, kurder och iranier, och namnger bland annat civilminister Ardalan Shekarabi (S). Inte minst är han arg för att den socialdemokratiske minnistern vill förbjuda religiösa friskolor utifrån ett resonemang från sin barndoms könssegregerade skola i det shiamuslimska Iran.
Moskén i Fittja har en turkisk prägel och samlar sunnimuslimer. Imamen predikar på turkiska och har även fått sin utbildning där. Han vill inte ställa upp på en intervju.
Skriv inte
Efter fredagsbönen försöker jag prata med några av besökarna medan de strömmar ut.
– Lägg ner, det kommer inte att fungera, det är så mycket islamhat ändå, säger en yngre man då jag försöker förklara ambitionen att vi är på plats för att berätta vad som händer.
– Det är bättre att ni inte skriver. Folk vill inte ha det här.
Moskéns föreståndare verkar lite obekväm med att ha en journalist inne i moskén, och försöker hyssja bort en man som bara vill berätta att "bönen är viktigast, allt annat är strunt".
En äldre man stannar till slut upp och tar sig tid. Bader Ali säger att böneutropet är en viktig symbol för många muslimer.
– Om klockorna kan ringa på söndag morgon, varför då inte böneutrop till fredagsbönen, säger han.
Han pratar om hur viktigt det är att få ihop samhället, att motverka segregationen. Många menar att böneutrop gör precis tvärtom, drar isär, men för Bader Ali är böneutrop viktigt för integrationen.
– Det är ett sätt för oss muslimer att bli accepterade. Vi är en del av samhället, vi lever, bor och betalar skatt här, vi har skyldigheter och rättigheter, säger han.
Men så som debatten går just nu känner sig muslimerna utpekade.
– Jag tycker inte att det här är en bra utveckling, säger Bader Ali.
Folktomt utanför
Utanför moskén är det ganska folktomt. Parkeringsplatsen börjar sakta tömmas och när jag letar efter personer som ska få tycka till om böneutropet är utbudet skralt. Men en äldre kvinna kommer förbi med sin hund.
– Jag är så van, säger hon om ljudet från moskén.
Det visar sig att hon själv är kristen. Men hon vill inte förbjuda de muslimska böneutropen och motiverar det med att då kommer snart även kristna att drabbas av förbud. Och, erkänner hon, det är inte själva ljudet från böneutropet hon störs av. Det är andemakterna som är problemet.
Och vad är lite böneutrop på det stora hela, tycks hon resonera, då hon är övertygad om att Jesus snart kommer tillbaka.
– Så här lite tid är det kvar, säger kvinnan och måttar någon centimeter mellan tummen och pekfingret innan hon går vidare med sin hund.