Så mycket tjänar medlemmarna i olika samfund

Kristna trossamfund återfinns både i toppen och i botten av listan när det gäller hur pass stor inkomst man har, enligt en jämförelse Dagen har gjort.

Tydligt är att de traditionella frikyrkorna sticker ut jämfört med alla andra trossamfund.

Det finns en del stereotypa bilder av smålänningar, de sägs vara företagsamma, de är också sparsamma och sist men inte minst så är de frikyrkliga. Kanske ligger det något i det trots allt. För när Dagen går igenom hur stor inkomst medlemmarna har i olika trossamfund visar det sig att ett ”småländskt” trossamfund ligger i topp, det vill säga Svenska alliansmissionen, en frikyrka som har sitt högsäte i Jönköping och som har en väldigt stark förankring i just Småland.

För att komma fram till att Svenska alliansmissionens medlemmar är de som har de högsta inkomsterna har vi utgått ifrån Skatteverkets uppgifter när det gäller kyrkoavgiften. 19 trossamfund har i dag möjlighet att samla in pengar med hjälp av Skatteverket, där det alltså går att få fram den genomsnittliga summan som varje medlem betalar in i respektive trossamfund på detta sätt.

Mycket tydlig trend - förvånad ledare

Trenden är då mycket tydlig. Fyra frikyrkor ligger i topp när det gäller inkomstligan, överst hamnar Svenska alliansmissionen, följt av Evangeliska frikyrkan, Equmeniakyrkan och pingströrelsen.

– Är det möjligt? säger Ulf Häggqvist, missionsföreståndare i Svenska alliansmissionen, när han får reda på att hans samfund toppar statistiken.

– Jag är faktiskt lite förvånad, eftersom jag tänker att löneläget är större i storstäder och att vi är mycket mer av en landsbygdsrörelse, även om vi också har församlingar i våra städer.

Kan du märka att många inom ditt samfund har det gott ekonomiskt ställt?

– Det är inte min bild av samfundet i stort, att det skulle vara signifikant för oss att många är höginkomsttagare, svarar Ulf Häggqvist.

– Men vi, liksom många inom frikyrkligheten, tillhör en etablerad medelklass. Och om man tittar på ungdomar i våra sammanhang är det vanligt att de skaffar sig en högskoleutbildning.

Alla inte med

I frikyrkorna är det hittills enbart en minoritet av medlemmarna som valt att ansluta sig till den här typen av givande, så statistiken kanske inte ger hela bilden.

– Jag kan tänka mig att det är de som redan tillhör den etablerade medelklassen som också hakar på en sådan sak som kyrkoavgift, säger Ulf Häggqvist.

– Det är en grupp som är rätt så ekonomiskt stark och som känner att man har resurser att vilja vara med att stödja. Jag anar också att det finns en stor tillit till stat och myndighet i den här gruppen, och att man då väljer att gå in i ett system där man ger via Skatteverket.

Så Ulf Häggqvist menar att det här kanske slår igenom i den jämförelse som Dagen gör.

Det här bekräftar ändå bilden många har av frikyrkan som medelklass, är den bilden problematisk?

– Ja, på det sättet att det känns som att vi inte riktigt har nått fram och att man inte känner sig inkluderad och välkommen om man inte tillhör medelklassen. Vi är lite för homogena och speglar inte riktigt det samhälle vi finns i, säger Ulf Häggqvist.

Han pekar exempelvis på rapporten ”Frikyrkan i orten” som släpptes för något år sedan som svart på vitt visade att frikyrkorna över lag är svaga i storstädernas utsatta förortsområden.

Ortodoxa kyrkor i botten

Efter de fyra frikyrkorna kommer sedan ett buddistiskt samfund följt av Katolska kyrkan i den jämförelse vi har gjort. På sjunde plats återfinns Svenska kyrkan där det är obligatoriskt att betala medlemsavgift via skattsedeln. Drygt hälften av alla svenskar är med i detta samfund, vilket ger ett tydligt riktmärke på var medelinkomsten i Sverige ligger, vilket är cirka 22 000 kronor i månaden.

Längre ner på inkomstlistan finns en rad muslimska trossamfund, men även vissa kristna rörelser. Längst ned återfinns två kyrkor, Österns assyriska kyrka och en av de två syrisk-ortodoxa kyrkorna. Trenden är tydlig, de trossamfund vars medlemmar till stor del har invandrarbakgrund har också de lägsta inkomsterna.

– Om man tittar på de båda ortodoxa kyrkorna som finns i botten så anar jag att många som går dit är ganska nya i det svenska samhället, de har inte hunnit etablera sig på samma sätt som andra och har inte hängt med i bostadsutvecklingen som andra varit med i. Där kan jag ana att det finns en skillnad, säger Ulf Häggqvist.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.