Nyheter
Så ofta går politiker på gudstjänst - tre partier sticker ut
Stor skillnad mellan olika partier i riksdagen när de svarar på hur ofta de går på gudstjänst
Det är stor skillnad mellan partiernas företrädare i riksdagen när de svarar på hur ofta de går på gudstjänst. Ett parti sticker tydligt ut från mängden. De flesta politiker verkar föredra att gå till kyrkan lite då och då.
Hur vanligt är det att politiker går i kyrkan? Det generella svaret är lite oftare än folk i allmänhet, i alla fall om man utgår från hur riksdagspolitikerna svarar på frågan. Ända sedan 1969 har Göteborgs universitet skickat med frågan om gudstjänstbesök i en enkät, vilket gör att det går att se såväl historiska trender som partipolitiska skillnader.
Magnus Hagevi, statsvetarprofessor vid Linnéuniversitetet, har nyligen sammanställt intresset för kyrkobesök i antologin “Folkviljans förverkligare”, där han också delar in riksdagspartierna i tre olika kategorier beroende på hur flitiga gudstjänstbesökare de är.
Ett kyrkligt parti
Det som är tydligt är att ett parti sticker ut ordentligt jämfört med alla andra, föga förvånande är det Kristdemokraterna. Det visade sig att KD är det enda riksdagsparti där majoriteten av riksdagsledamöterna säger att de firar gudstjänst regelbundet.
– Förklaringen är att KD bildades för att samla de kristna väljarna, även om man genom åren förändrats och istället betonar kristdemokratiska värden, säger Magnus Hagevi till Dagen.
Sedan KD kom in i riksdagen har de haft en betydligt större andel ledamöter som besöker gudstjänster regelbundet än de andra partierna. Magnus Hagevi konstaterar att det snarare är värt att uppmärksamma att den här mandatperioden är det första gången som en KD-ledamot svarat att han eller hon aldrig går i kyrkan. Vem det är går inte att ta reda på då enkäten är anonym.
Tre i mellangrupp
KD blir i sammanhanget en helt egen kategori eftersom de sticker ut så markant. Magnus Hagevi har sedan delat upp resterande riksdagspartier i en mellangrupp där vissa går till kyrkan och en grupp som har väldigt få företrädare som regelbundet går på gudstjänst.
I mellangruppen återfinns tre partier, C, M och SD. Magnus Hagevi konstaterar att historiskt så har kyrkligt engagemang funnits i samtliga borgerliga partier, men med årens lopp har det dalat, här exemplifierat med C och M.
Men värt att notera är att även om C och M inte har så många företrädare som går regelbundet i kyrkan är det ändå många som valt att svara att de går i kyrkan lite då och då.
– Det är ett lagomengagemang som finns. De är inte passiva utan har sina tentakler ute i samhället, även i trossamfunden, säger Magnus Hagevi.
Han menar att riksdagspolitiker över lag är väldigt aktiva i civilsamhället, vilket innebär att jämfört med befolkningen i stort går de oftare i kyrkan. Men som sagt, med undantag för KD-politiker sker det bara ibland.
Kyrkligt ointresserade
Den tredje kategorin är de partier vars riksdagsgrupp har ytterst få som går på gudstjänst. Här finns fyra partier, S, V, MP och L, det vill säga en tydlig tyngdpunkt vänsterut på den politiska skalan.
– Traditionellt sett har både V och S varit sekulära och religionskritiska partier. En anledning till att sidoförbundet Tro och solidaritet bildades var för att det var svårt att vara kristen och socialdemokrat. De ville ha en förening där de som troende kunde vara sig själva, säger Magnus Hagevi.
Intressant att notera är att under de senaste mandatperioderna finns det ingen riksdagsledamot i vare sig V eller MP som säger sig gå regelbundet i kyrkan.
Magnus Hagevi menar att på många sätt så avspeglar sig statistiken även i partiernas respektive väljarkår. Ett intressant undantag är dock Miljöpartiet, som verkar ha en mer religiös väljarkår än dess politiska företrädare.
Varför?
– Jag vet inte. I många andra länder är gröna partier sekulära även i väljarkår, men så är det inte i Sverige, konstaterar Magnus Hagevi.
Han lyfter fram att det ändå finns kristna personligheter i partiet, exempelvis det tidigare språkröret Gustav Fridolin.
Troendes intressen
Magnus Hagevi har också tittat närmare på hur vanligt det är att politiker själva säger att de vill ta tillvara på de troendes intressen. Det visade sig att drygt var fjärde riksdagsledamot, 27 procent, svarade att de ville föra fram religiösa gruppers intressen och åsikter. Jämfört med år 2010 är det här en minskning från 45 procent. Främst är det de som går regelbundet i kyrkan som också säger sig vilja ta tillvara på de troendes intressen i politiken.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
