Nyheter
Så ser nya makten ut i Svenska kyrkan
De tre riksdagspartierna backade i kyrkovalet, samtidigt som Posk och Visk gick framåt. Två nya nomineringsgrupper tog sig också in i kyrkomötet.
Sent på söndagskvällen kom resultatet i kyrkovalet och den övergripande trenden är att de tre riksdagspartierna backar, samtidigt som flera andra nomineringsgrupper flyttar fram sina positioner. Men kyrkomötet kommer till stor del att bestå av en mängd smågrupper.
Socialdemokraterna är fortfarande den klart största gruppen på kyrkomötet, med preliminärt 27,6 procent. De backade dock ganska mycket, men från höga höjder då de tidigare låg på över 30 procent.
Posk befäster sin ställning som nummer två och de ökade med drygt 2 procent och landade preliminärt på 19,5 procent.
Myller av grupper
Det ser ut som om de två aktörerna kommer att få mycket att säga till om i fortsättningen. Samtidigt som det går att konstatera att kyrkomötet kommer att bestå av ett myller av smågrupperingar. Med tanke på att såväl Alternativ för Sverige och Himmel och jord knep några få mandat var sitter nu 13 nomineringsgrupper på kyrkomötet, varav 10 av dem fick ett valresultat på under 10 procent.
Centerpartiet fick tredje bästa resultat på preliminära 11,1 procent, där de backar med över 2 procent från förra valet. Även SD backade och landade på 7,8 procent, jämnstora med Borgerligt alternativ som fick 8 procent.
Visk valvinnare
Den riktigt stora skrällen i valet var Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) som nästan fördubblade sitt valresultat, där de landade på preliminära 7,3 procent. Det beror på ett starkt kampanjande, där de även drog in stora delar av Vänsterpartiet i sin jakt på röster.
Även Öppen kyrka, helt utan partipolitisk koppling, gick framåt medan Frimodig kyrka backade något.
Ett slutgiltigt valresultat väntas först nästa vecka.
Många röstade
Det blev ett förhållandevis högt valdeltagande för att vara ett kyrkoval.
– Vi kanske kommer att hamna på 18,5 procent, säger Anki Bondesson, valgeneral, på pressträffen som Svenska kyrkan hade på måndag morgon.
Vid kyrkovalet 2017 röstade 19 procent av kyrkans medlemmar.
– Det bekräftar att det inte är det bortglömda valet, utan att kyrkan engagerar många människor, kommenterade kyrkomötets ordförande Karin Perers.
Men rent numerärt har antalet som röstar krympt avsevärt, vilket beror på att kyrkan har tappat medlemmar. I år röstade drygt 850 000 personer, vilket är nästan 130 000 färre än vid valet 2017.
– Det kan vi inte vara nöjda med, kommenterade Karin Perers.
Men hon förklarade att kyrkan är inne i en strukturförändring i och med att man inte föds in i Svenska kyrkan längre, som var brukligt förr i tiden.
Spärrdiskussion
På pressträffen kom också frågan upp om det inte skulle behövas någon form av spärr, eftersom det nu blir så många nomineringsgrupper som tar plats på kyrkomötet, där vissa är ytterst små.
– Ja, jag kan utifrån det jag ser nu kunna tänka mig att det skulle bli till det bättre om man införde någon form av spärr, sa biskop Fredrik Modéus, under pressträffen.
Han beklagade sig också att Alternativ för Sverige blivit inröstade.
Även Karin Perers menade att den diskussionen kan komma inför kommande kyrkomöten. Inte minst tyckte hon att det blir lite ensamt för nykomlingen Himmel och jord, som alltså fick 1 mandat på kyrkomötet. Karin Perers ville också lägga till att det i så fall inte behöver vara en 4-procentsspärr som i riksdagen.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
