Så tog kyrkoledarna ställning för tiggarna

Under den pågående flyktingkatastrofen har tiggarnas öden hamnat i medieskugga. Men att engagemanget för dessa människor är fortsatt stort märktes under den konferens som Räddningsmissionen tagit initiativ till. Den stora Saronkyrkan i Göteborg var välfylld när människor från alla delar av samhället samlades kring frågan om hur tiggarnas situation kan förändras till det bättre. Här var många representanter från kyrkor och från kristna organisationer, men även politiker, myndighetspersoner och frivilliga från andra sammanhang.

En majoritet av tiggarna i Sverige är romer från länder som Rumänien och Bulgarien. Under konferensen belystes situationen för romerna i hemländerna. Olika organisationer med arbete på plats kunde berätta om fattigdom och diskriminering, men framförallt om hur satsningar faktiskt gav resultat, som att fler romska barn gick ut grundskolan när man stöttat deras studiegång.

När några kyrkliga företrädare samlades till panelsamtal lyfte de fram de internationella satsningarna, men menade samtidigt att tiggarna i Sverige inte fick glömmas bort. Pelle Hörnmark, föreståndare i Pingst, prisade de lokala församlingarnas arbete.

— Man kan känna att det nästan är glädjefnatt i församlingarna för man får göra något på riktigt, sa han.

— Det klart att det inte är en välsignelse med lidande och tiggeri, men det är roligt att se att engagemanget i församlingarna finns.

Gunilla Moshi, diakon i Svenska kyrkan, såg hur församlingar från olika samfund kom samman för att arbeta för de utsatta EU-medborgarna, bland annat genom att skapa övernattningsmöjligheter i Stockholm. Hon tyckte det var viktigt att kristna engagerade sig för både flyktingar och tiggare.

— Det kan vara Guds vind som blåser nu. Låt oss hänga med, sa hon.

I en debattartikel som publicerades i Göteborgs-Posten i samband med konferensen tog svenska kyrkoledare ställning i aktuella frågor som rör de romska migranterna. De var mot tiggeriförbud, för skolgång för barnen och ville se försiktighet när det gäller avhysningar.

— Avhysningar kostar mycket pengar. Det är pengar som kanske kunde gå till bostäder istället, sa Gunilla Moshi.

Även om detta inte var en kristen konferens blev de kyrkliga företrädarnas samtal ett vittnesbörd hur kyrkan kan bidra till förändring. Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, såg en stor potential i den kristna människosynen.

— Om man ser varje människa som en spegling av Gud så finns där en enorm kraft, sa hon.

Daniel Norburg, missionsdirektor i Evangeliska frikyrkan, berättade att han mött romska pastorer som kunde vittna om hur människors liv förvandlades av evangeliet.

– Evangeliet om Jesus har en sprängkraft. Ibland kan vi fråga oss hur vi ska orka med och klara av, och där tänker jag att det är evangeliet som är kraften till förändring, sa han.

Alla som deltog i samtalet verkade överens om att församlingarna kommer att ställas inför allt större sociala utmaningar, vilket kommer att kräva engagemang. Gunilla Moshi uttryckte det ganska drastiskt.

— I Guds rike är det jobba, jobba, jobba som gäller, sa hon.

Jonatan Sverker

Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.