Kyrkovalet 2021
SD har bredast etnisk mångfald i kyrkomötet
De flesta som kandiderar i Svenska kyrkans kyrkoval kommer från en helsvensk bakgrund. Faktum är att det i kyrkomötet i dag är SD som kan visa upp den bredaste etniska mångfalden.
– Jag tror ändå inte att de är bäst när det gäller mångfaldsfrågor, kommenterar Margareta Karlsson från Öppen kyrka.
Bengt, Birgitta, Sven, Gunilla, Karin … Listan på svenskklingande namn kan göras lång på listorna till årets kyrkoval. Så har det sett ut länge och även i årets kyrkoval går det att konstatera att en överväldigande majoritet av alla kandidater har sin bakgrund i Sverige.
Därför höjer nog en och annan på ögonbrynen över att den grupp som efter kyrkovalet 2017 har flest representanter med utomeuropeisk bakgrund i kyrkomötet är Sverigedemokraterna, ett parti som driver på för minskad invandring till Sverige.
De har två personer med bakgrund i länder utanför Europa, något som ingen annan nomineringsgrupp kan visa upp. En av dem är Jonas Chongera, född i DR Kongo och adopterad av svenska missionärer. Han kom till Sverige som nioåring och är i dag ensam afrosvensk i kyrkomötet.
Hur upplever du det?
– Det märks väldigt tydligt och jag får en hel del blickar. Många verkar också tycka att det är lite stötande när jag dyker upp och representerar SD, säger Jonas Chongera.
Han kan själv berätta om hur höga kyrkoledare skinit upp när de sett honom, för att sedan vända tvärt när de sett hans SD-märke.
Själv tycker Jonas Chongera att det snarare är paradoxalt att de grupper som talar så varmt om mångfald inte kan visa upp det själva.
Vad säger du om att det är SD som har bredast etnisk mångfald i kyrkomötet?
– Mångfald har jag alltid varit för, det är något som berikar. SD är också för mångfald. Men det är de som gnäller och kritiserar SD som själva inte har någon mångfald. Det är så pinsamt, för de talar så gott om något som de själva inte har med sig, säger Jonas Chongera.
Inte medvetet
Margareta Karlsson är ordförande i Öppen kyrka, en av de mindre nomineringsgrupperna på kyrkomötet som tydligt driver frågor om en inkluderande kyrka öppen för alla.
När hon får frågan om varför nästan alla kandidater har svenskklingande namn säger hon att det inte alls är medvetet, inte från deras sida i alla fall.
Är det svårt att locka kyrkopolitiker med annan bakgrund än traditionell svensk?
– Ja, det upplever jag. När jag pratar kyrkopolitik med våra nysvenskar har många exempelvis svårt att se skillnaden från riksdagsvalet.
Margareta Karlsson säger att när hon förklarar att Öppen kyrka är partipolitiskt obundna är det också många som har svårt att hänga med. Även de som är uppväxta som kristna. Hon förklarar att de flesta hon möter är vana att ha fokus på livet i församlingen, medan stift och kyrkomöte är främmande begrepp.
Engagerade i övrigt
Däremot är det inte svårt att få nysvenskar engagerade i kyrkan, menar Margareta Karlsson.
– Men att ta steget till det kyrkopolitiska arbetet, det är en för hög tröskel för många.
Att så få med utländsk bakgrund ställer upp i kyrkovalet är något som Margareta Karlsson själv beklagar, för hon tror att mångfalden behövs i kyrkopolitiken.
Vad säger du om att det är SD har bredast etnisk mångfald i kyrkomötet?
– Även om de har lyckats med att få in två personer utanför Europa så tror jag ändå inte att de är bäst när det gäller mångfaldsfrågor, säger Margareta Karlsson.
– Men det är synd att vi andra inte har lyckats bättre. Vi i Öppen kyrka måste tänka över det här inför nästa val.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
