Nyheter
SD i kyrkostyrelsen – troligt efter kyrkovalet
Sverigedemokraterna fick drygt 9 procent av rösterna i kyrkovalet. Därmed talar också det mesta för att partiet blir en del av Svenska kyrkans yttersta ledning.
Kyrkostyrelsen, bestående av 14 ledamöter utsedda av kyrko-mötet, är kyrkomötets beredande och verkställande organ.
Sammansättningen ska motsvara mandatfördelningen av nomineringsgrupperna i kyrkomötet, men efter förra kyrkovalet då SD fick 6 procent av rösterna, hölls SD utanför kyrkostyrelsen genom att de andra nomineringsgrupperna bytte platser med varandra.
– Jag vill inte tänka så mycket på hur mandatfördelningen i kyrkostyrelsen kommer att se ut framöver. Det är i första hand gruppledarna som får göra det, säger socialdemokraten och kyrkostyrelsens 1:e vice ordförande Wanja Lundby-Wedin till Dagen.
Trots att kyrkostyrelsens sammansättning alltså ska motsvara mandatfördelningen i kyrkomötet finns det ingen automatik.
I slutändan är det grupperna som bestämmer.
– Det är ett givande och tagande, sammanfattar Wanja Lundby-Wedin som också konstaterar att det är ett faktum att SD har fler mandat efter helgens kyrkoval.
”Vi ska ta över”
Om den nya mandatfördelningen kommer att göra det svårare att enas kring en ny kyrkostyrelse vill hon inte spekulera i.
Inför kyrkovalet sa Sverigedemokraternas kyrkopolitiske talesperson Aron Emilsson till TT att ”en målsättning är att fördubbla oss” och till Dagen sa partiledaren Jimmie Åkesson att de ”ska ta över”.
Ökningen från 6 till drygt 9 procent av rösterna kan därmed eventuellt ses som en besvikelse. Men på Facebook och på SD:s webbplats har Jimmie Åkesson kallat valet för ”en glädjande framgång”. Och Aron Emilsson låter inte heller allt för besviken.
– Många hade hoppats på en rejäl framryckning, och att vi skulle kunna utmana Socialdemokraterna om att vara den dominerande kraften inom kyrkan, men det är väldigt glädjande att vi gått fram till ungefär tio procent, säger han till TT.
80 000 fler röster på S
SD var den nomineringsgrupp med störst procentuell ökning i kyrkovalet. Samtidigt poängterar Wanja Lundby-Wedin att S ökade mest sett till antalet röster.
– Drygt 80 000 fler personer röstade på oss i år i förhållande till valet för fyra år sedan. Det är jag väldigt glad över.
Att de tre partipolitiska nomineringsgrupperna blev vinnare i kyrkovalet ser hon inte som någon stor överraskning.
– De andra grupperna, som förlorade, är mer otydliga i sin identitet. Om man inte vill ha någon anknytning alls i en politisk riktning är det ganska naturligt att välja POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), som också gjorde ett bra val, säger hon.
Tror du att rösterna som vill ha bort de politiska partierna från Svenska kyrkan kommer att tystna nu, som en följd av valresultatet?
– Eftersom det är fyra år till nästa val tror jag att de tystnar ett tag. Men jag måste säga att det är stötande när det främsta målet med kyrkovalsdiskussionen är att få bort de partipolitiska nomineringsgrupperna. När vi väl sitter i kyrkomötet är det ingen skillnad mellan oss som representerar partipolitiska nomineringsgrupper och de som inte gör det. Det är en konstlad motsättning.
Wanja Lundby-Wedin kallar vidare anklagelsen om att kyrkopolitiker inom de partipolitiska nomineringsgrupperna, per definition, skulle vara sekulära för ”sorgesam”.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
