Nyheter

Ska var och en få bestämma sitt juridiska kön?

Frågan debatteras nu högljutt och efter en lagrådsremiss är det nu dags för regeringen att sätta ned foten.

I förslagen till en ny könstillhörighetslag finns bland annat formuleringar om att man skiljer på det som är en medicinsk fråga och det som handlar om juridiken, det vill säga möjligheterna att ändra sin könstillhörighet i folkbokföringen.
I förslagen till en ny könstillhörighetslag finns bland annat formuleringar om att man skiljer på det som är en medicinsk fråga och det som handlar om juridiken, det vill säga möjligheterna att ändra sin könstillhörighet i folkbokföringen.
Publisert Sist oppdatert

Frågan om det ska vara upp till individen själv att bestämma vilket kön man ska ha i folkbokföringen debatteras högljutt. Efter en lagrådsremiss i somras är det nu dags för regeringen att sätta ned foten och komma med en proposition – men besluten dröjer.

I juli kom lagrådsremissen angående förslag till ny lagstiftning när det gäller juridiskt kön. Där slogs fast att tidigare lagstiftning, som har många år på nacken, behöver ändras. Lagrådet pekade på att en ny lag på ett bättre sätt bör ta till vara behoven och rättigheterna hos personer som vill ändra könstillhörighet. Detta är frågor som framför allt berör gruppen transpersoner och dem som lider av könsdysfori.

I de nya förslagen finns bland annat formuleringar om att man skiljer på det som är en medicinsk fråga och det som handlar om juridiken, det vill säga möjligheterna att ändra sin könstillhörighet i folkbokföringen.

Ville inte dela duschrum

Det är just den sistnämnda punkten som det nu har blivit debatt om inför kommande proposition om en ny könstillhörighetslagstiftning. Journalisten och författaren Åsa Linderborg tog upp frågan i en krönika i Aftonbladet (17/3), där hon skrev om konstnären Ibi-Pippi Orup Hedegaard som nyligen dömdes till fängelse för att ha förstört en tavla. Frågan är i vilket fängelse Hedegaard ska sitta, då hon är född som man. Kanske i kvinnofängelse? undrade Linderborg, som konstaterade att hon själv inte skulle vilja dela duschrum med konstnären: en kvinna som kallar sig och känner sig som kvinna men ser ut fysiskt som en man.

Åsa Linderborg.

”Spelar det någon roll? Ja, det gör ju tyvärr det” skrev Linderborg, och pekade bland annat på att många kvinnor från andra kulturer helt enkelt inte ”får” (Linderborg sätter här citationstecken) dela duschrum med denna person.

”Jämställdheten hotas”

Andra debattörer har liksom Linderborg tagit upp problemet med självbestämmande angående kön när det gäller kriminalitet och anstalter, andra tar upp liknande aspekter vad gäller toaletter. En annan fråga berör sport, då den som tidigare varit man skulle få möjlighet att tävla som kvinna. Ett tredje problemområde är jämställdhet.

”Jämställdheten hotas om alla ska få bestämma sitt juridiska kön själva”, konstaterar Sveriges kvinnoorganisationer i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Susannah Sjöberg och Clara Berglund menar att det å ena sidan är viktigt att förbättra situationen för transpersoner, eftersom många i dag på olika sätt är utsatta, men att det än så länge inte har gjorts någon analys för att belysa hur de förändringar som föreslås skulle påverka kvinnors rättigheter och jämställdhetsarbetet.

Fakta: Två nya lagar

  • I lagrådsremissen föreslås att två nya lagar – lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen – ska ersätta lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
  • Regeringens proposition väntades i slutet av februari, men bereds fortfarande och det finns inget datum satt för när eller om proposition kommer.

Individens upplevelse i centrum

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) mötte förra veckan sin riksdagskollega Ulrika Westerlund från Miljöpartiet i en interpellationsdebatt i ämnet ”Självbestämmande som grund för juridiskt kön”. Ankarberg pekade på att frågan om juridiskt kön just nu bereds av riksdagen och att hon därför inte kunde ge några detaljer om propositionen, men betonade att man så långt möjligt vill säkra att könstillhörighet ska ske enligt självbestämmandeprincipen.

– Vi ska göra så gott vi kan för att hitta en bra ordning som väger samman alla de intressen som finns. Det är ändå tydligt tycker jag i regeringens svar att vår utgångspunkt är individens upplevelse, sa Ankarberg Johansson.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

Miljöpartiets Ulrika Westerlund invände att det trots dessa intentioner fortfarande enligt lagrådsremissen är så att den som vill ändra sitt juridiska kön kan göra detta först efter en kontakt med sjukvården – som borde få ägna sina resurser åt annat. Hon tog också upp frågan om missbruk av rätten att ändra sitt kön. I Norge och Danmark, som sedan länge haft lagar som ger människor långtgående möjligheter att ändra kön, ser man inte att möjligheterna missbrukats, menade hon.

”En besvikelse”

Också RFSL sa redan i somras att lagrådsremissen var ”en besvikelse” då man hoppats på större frihet för individen.

”Transpersoner kommer fortsatt behöva gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön, vilket är en stor besvikelse”, sa Trifa Shakely, förbundsordförande i RFSL i ett pressmeddelande.

Men är då kön något som ens kan självuppskattas? Nej, menade författaren och debattören Lena Andersson i en ledartext i Svenska Dagbladet förra veckan. Hon menade att strikt biologi bör tillämpas, eftersom kön inte går att ”känna”.

”Om kön är en tom kategori samtidigt som det går att känna vilket man tillhör, har man gått in i mystiken. Där ska staten och dess lagar inte vara”, skrev hon och kom med ett helt nytt förslag – att helt slopa att registrera kön.

”Det mest humana sättet att hantera denna infekterade fråga torde vara att staten helt upphör att registrera medborgarnas könstillhörighet, såsom den historiskt har slutat med annan registrering.”

Powered by Labrador CMS