Nyheter
Skärpta straff huvudpunkt i ny utredning - får kritik
Fängelsepastor och kriminolog: “Hårdare tag riskerar att permanenta gängkriminaliteten”
Personer som sitter i fängelse kan inte begå nya brott. Det är en av utgångspunkterna när regeringen tillsätter en utredning som ska ge fler och längre fängelsestraff. Även om förslagen om hårdare tag applåderas från många håll, finns också de som varnar för att effekten kan bli den motsatta.
En utredare ska se över grunden i svensk straffrätt, brottsbalken. Tanken är att straffskalorna ska skärpas, med dubbla straff för gängkriminella, och att dagens mängdrabatt avskaffas. Den övre delen av straffskalan ska användas mer, fler ska häktas, fler fängelsestraff utdömas och mindre hänsyn ska tas till den dömdes personliga omständigheter.
– Fler grova brottslingar ska sitta i fängelse och sitta där längre, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) när utredningsuppdraget presenterades på onsdagen.
Även om ansatsen lovordas av många, påminner till exempel ledarsidan i Upsala Nya Tidning om att inte glömma bort arbetet med rehabilitering och att nyrekrytering av unga gängkriminella måste stoppas.
En person som träffat flera unga förövare, som han kallar ”vårt samhälles barnsoldater”, är fängelsepastor Olle Jonasson. Han har en tjänst på 70 procent hos Kriminalvården som pastor på häktet i Sollentuna.
”Barn som frågar efter mamma”
– Jag pratar hela tiden med pojkarna som triggats in i de här grupperna, där lojaliteterna är stark. De känner sig trygga på häktet, där de inte behöver gå i skyddsväst och får lite tid att tänka över sina liv, säger han till Dagen.
– Samtidigt är de barn som frågar efter mamma. Det är det spänningsfält de lever i. De behöver någon som kliver in, och de behöver de nationella avhopparprogram som regeringen talat om.
Olle Jonasson är kritisk till att införa ökade straffskalor och bygga fler fängelser, i synnerhet om det inte sker parallellt med en satsning på rehabilitering.
– Tyvärr tror jag att hårdare tag kommer permanenta gängkriminaliteten ännu mer. Det jag brukar betona är att det inte är längden på straffet som kommer ge effekt, utan vad som händer med de intagna under fängelsevistelsen, säger han.
– Vi ska inte skapa ett motsatsförhållande mellan att kunna stödja brottsoffer och samtidigt hjälpa förövare tillbaka till ett värdigt liv.
”Ensidigt repressiv linje”
Liknande varningar kommer från Magnus Hörnqvist, kriminologiprofessor vid Stockholms universitet. I en intervju med P4 Stockholm säger han att det är förståeligt, men beklagligt, att regeringen ”går så ensidigt på den repressiva linjen”.
– Tyvärr lär oss hela historien och samtliga länder i världen att satsar man stenhårt på att bygga fängelser och utöka polismakten får man korruption, man får ökade slitningar i samhället och ännu fattigare människor i förortsområdena, säger Magnus Hörnqvist.
Inte heller Gibbe Woldu, förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället, Kris, tror på allt fler och längre straff som en lösning. Han vill se riktad rehabilitering för de minderåriga som avtjänar fängelsestraff för bland annat mord på slutna ungdomsvårdsanstalter.
– Det ska finnas ett innehåll där man får jobba med kriminella tankemönster, ett förändringsarbete [ …] utifrån de brott man begått, säger han till P4 Stockholm.
– Och är man inte villig att göra det ska man kunna dömas på nytt, som vuxen, för samma brott.
Bra slopa hinder för informationsdelning
Häktespastor Olle Jonasson ser inte mycket positivt i regeringens reformförslag, som han snarare ser som ett politiskt utspel. Men en punkt välkomnar han.
– Att socialtjänsten och polisen tar bort hinder att dela information tycker jag är bra och på tiden. Det handlar om att se signaler tidigt hos barn som dras in i gängkriminalitet, säger han.
– Sedan tycker jag att regeringen skulle ha lyssnat till förslagen från flera håll om att skapa en nationell samling på bred front för att möta problemen, med politiker, forskare, socialtjänst och polis. Frågan är för allvarlig för att man ska använda den för att skaffa sig politiska poäng.
Ett steg på vågen vore att satsa på ökad kompetens, och status, för de människor som arbetar inom både Kriminalvården och socialtjänsten.
– Ytterst handlar det om att få in människor i kriminalvården och socialtjänsten som vill göra det yttersta och tror på att människan har möjligheter att ändra spår. Inom kristen tro kallar vi det omvändelse. Det är inte naivt på något sätt, utan är i stället tro att människan är kapabel.
Eva Janzon är reporter på Dagen.
