Nyheter
Skolverket ändrar sig – Bibeln och psalmerna får finnas med i kursplanen
Efter höstens kritikstorm mot Skolverkets förslag på kursplaner, där skrivningar om Bibeln och vanliga psalmer tagits bort, ändrar sig nu myndigheten. – Det är ju alldeles utomordentligt att höra detta, säger Åke Bonnier, biskop i Skara stift till Dagen.

Tidigare i år presenterade Skolverket förslag på nya kursplaner som skulle skickas ut på remiss.
Stark kritik riktades då mot att skrivelser om Bibeln tagits bort från kursplanen för religionsundervisning i grundskolan samt att kursplanen för ämnet musik inte längre specifikt nämnde traditionella psalmer.
I oktober skrev Skarabiskopen Åke Bonnier tillsammans med Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon en debattartikel i Dagen (Skolverket har strukit Bibeln från skolans nya kursplan) där de uttryckte oro för Skolverkets förslag.
Nu ändrar sig alltså Skolverket och i förslaget som nu lämnas till regeringen finns tydliga ändringar från de tidigare: nu ska Bibeln, nationalsången, de vanligaste psalmerna, lyriken och dramatiken finnas i de berörda kursplanerna.
– För Skolverket har det hela tiden varit en självklarhet att exempelvis Bibeln och nationalsången ingår i undervisningen. För oss handlade det om hur det skulle formuleras i kursplanerna, antingen mer detaljerat eller inom ramen för samlingsbegrepp. Vi kan nu konstatera att det i många fall är bra att använda de konkreta begreppen så att det inte råder några som helst tvivel om vad eleverna ska få med sig i skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket i pressmeddelandet.
"Kan säga mycket om debatten som uppstod"
Debattstormen som drog i gång när förslagen presenterades tidigare i höst vill generaldirektören inte kommentera.
– Man skulle kunna säga mycket om den debatt som uppstod. Men jag tänker inte göra det. Jag ser debatten som ett bevis för att skolan är viktig, att kunskap är viktigt och att bildning är viktigt, säger han till nyhetsbyrån TT.
Läs mer Skolverkets förklaring: Därför tog vi bort Bibeln ur kursplanen
Lång tradition av bibelkunskap
När Dagen ringer upp biskopen blir han glatt överraskad av beskedet:
– Det är ju alldeles utomordentligt att höra detta, säger Åke Bonnier.
Vilka farhågor såg ni med de tidigare förslagen?
- Faran vi såg var att det är en sak vad man tänker i lagstiftningssammanhang, men en annan sak i tolkning. Lagstiftning kan tolkas olika i lokala sammanhang och det skulle kunna leda till att utrymmet för de bibliska texterna skulle minska till förmån för annat, som förvisso också är viktigt.

"Viktigt med bibelkunskap i skolan"
Åke Bonnier konstaterar att Bibeln är en del av Sveriges kulturhistoria, framför allt sedan 1541 när den första Bibeln på svenska kom.
– Det finns en lång och djup tradition av bibelkunskap. Det är viktigt att detta tydliggörs i skolans sammanhang. Vi är ett land där så mycket av kulturyttringar har sitt ursprung i bibliska texter. Religion existerar faktiskt i allt högre grad i Sverige, inte minst genom våra nyanlända invånare, men samtidigt är vi ett religionskritiskt land och då är kunskap viktigt för att gynna en god samexistens, byggt på samförstånd.
Läs också Sent ska Skolverket vakna - Bibeln tillbaka i kursplanen
Är din bild att Skolverket har lyssnat på kritiken?
– Ja, och de har lyssnat på mångas uppfattning i den här frågan. Det har varit ganska många samfällda uppfattningar. Kanske att man till och med inser, att oavsett religionstillhörighet eller trosuppfattning, så är Bibeln viktigt. Den ger en bakgrund, historia och förståelse av mycket av det vi lever i vårt samhälle.
Konkretion viktig
Anders Göranzon på Svenska Bibelsällskapet säger att de har varit medvetna om att arbetet med grundskolans nya kursplaner är ett stort och komplext arbete, där skolverket behöver göra många avvägningar och att intentionen varit att kursplanerna ska vara enklare och mindre detaljerade.

– Utifrån detta är vi i dag tacksamma att Bibeln nämns i det senaste förslaget. Vi menar att konkretion på denna punkt är viktigt. Fördjupad undervisning kring Bibeln ger en förståelse för kristen tro både historiskt och i vår samtid. Vi tror också att kunskap om den religiösa urkund som har påverkat och påverkar vårt samhälle mest, samtidigt ger en förståelse och respekt för den roll andra religioners heliga skrifter spelar, säger Anders Göranzon till Dagen.
Även företrädare från kristna friskolor hör till de som välkomnar beskedet från Skolverket.
– Det är glädjande besked att Skolverket tagit till sig av synpunkterna att Bibeln ingår i vårt kulturarv och är en bärande grundbjälke i vårt samhällsbygge. För att kunna förstå sin samtid och navigera in i framtiden måste man ha en förståelse för rötterna, och därför vore det rentav farligt att negligera Bibeln, säger Lars Brandström, styrelseledamot och talesperson för Kristna friskolerådet, till Dagen.
– Det är också glädjande att de lönar sig att använda sin offentliga röst. Många har gjort det i detta fallet, och på Skolverket har man varit mogna och kloka nog att lyssna och agera.
Samtidigt önskar man att religionsundervisning ska tas på ännu större allvar i Sverige.
– Vi önskar att man i undervisningen om Bibeln tar fasta inte bara på Bibelns berättelser (det kristna narrativet är viktigt) utan även på de grundläggande kristna principerna om kärlek, tolerans, förlåtelse och upprättelse för alla människor, dessa grundstråk som trotsar olika tolkningstraditioner, och som är utsprunget till den värdegrund skolan vilar på, konstaterar Lars Brandström.