Efter dödshoten riktade mot fredspristagaren Denis Mukwege krävde KD-politikern Desirée Pethrus ett större engagemang av den svenska regeringen.

Det var med stor frustration som såväl utrikesminister Ann Linde (S) som riksdagsledamot Desirée Pethrus (KD) klev upp i riksdagen för att debattera dödshoten mot Denis Mukwege.

Båda var rörande överens om att pastorn, läkaren och fredspristagaren utför ett mycket viktigt arbete och att både han och verksamheten på Panzisjukhuset i DR Kongo måste skyddas. Under hösten har FN:s fredsbevarande styrkor satts in efter hoten mot Denis Mukwege.

– De dödshot som riktas mot honom är mycket oroande, inledde utrikesminister Ann Linde (S) riksdagsdebatten.

– Jag är övertygad om att vi är överens om att personskyddet är viktigt, svarade Desirée Pethrus (KD).

Det var Desirée Pethrus som begärt en debatt om skyddet av Denis Mukwege. Syftet var att säkerställa det arbete som han och hans kollegor gör på Panzisjukhuset, vida berömt för arbetet att ta hand om kvinnor som drabbats av sexuellt våld.

Men ganska snart gick debatten från personen Mukwege till landet DR Kongo, som beskrevs som en politiskt korrupt stat fylld av våld där förövarna fick gå fria och där våldet mot kvinnor består, trots omvärldens fördömanden.

– 48 kvinnor våldtas varje timme i DR Kongo, sa Desirée Pethrus.

Nu undrade hon varför Sveriges uttalade feministiska regering inte gör mer. Dessutom verkar demokratioffensiven som sker i form av bistånd inte göra någon större skillnad.

– Vi ser inga förbättringar, hävdade Desirée Pethrus.

Själv ville hon trycka på att det viktigaste just nu är att gå till roten med problemen i landet, vilket är konflikten kring de värdefulla mineralerna och den skatteflykt som sker i dess kölvatten.

Att få till genomgripande förändringar är också det som i långa loppet skulle lösa de hot som finns mot Denis Mukwege och andra som kämpar för mänskliga rättigheter i landet, menade KD-politikern.

Ann Linde kunde inte göra mycket annat än att hålla med. Men samtidigt ville hon betona det som Sverige faktiskt gör.

– Vi är en aktiv och engagerad aktör i Kongo, inte minst i demokratifrågor, sa hon.

Utrikesministern tyckte att med ett kraftfullt bistånd och stort engagemang, även i frågor som berör handel och konfliktmineraler kan svenskar känna en stolthet över vad vi som land faktiskt gör.

– Samtidigt känns det som att det är symptomlindring, kontrade Desirée Pethrus och pekade på massakrer, masskidnappningar och våldtäkter.

Hon menade att det inte kändes som att den feministiska utrikespolitiken fått genomslag med tanke på det urskillningslösa våldet mot kvinnor som fortfarande pågår. Inte heller demokratin har vunnit, trots det riktade svenska biståndet.

Utrikesminister Ann Linde höll med om att problemen i DR Kongo var stora, men ville ändå försvara vad som görs av den svenska regeringen och pekade på en del framgångar, exempelvis reformeringen av rättssystemet så att förbrytare kan ställas inför rätta.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.