Nyheter
Stadsmissionen: Ökad fattigdom i Sverige i pandemins spår
Egenföretagare och ungdomar bland grupper som nu behöver stöd.
Under coronapandemin har fattigdom drabbat allt fler grupper i samhället. Det framgår av Stadsmissionernas årliga fattigdomsrapport.
– Nu måste ansvarig regering ta fram en handlingsplan, säger Lotta Säfström, talesperson för fattigdomsfrågor på Stadsmissionen.
Hur stor del av Sveriges befolkning är fattig? Det är en fråga som inte är helt lätt att svara på. För ett par år sedan räknade man ofta med att två procent av befolkningen lever i eller med hög risk för extrem fattigdom. Enligt Statistiska centralbyrån SCB:s senaste mätning för en dryg vecka sedan var siffran fyra procent. Men siffran är i verkligheten antagligen betydligt högre. Det säger Lotta Säfström, talesperson i fattigdomsfrågor, på Stadsmissionen och direktor Göteborgs Stadsmission.
– Om du inte har telefon och inte är folkbokförd, finns du inte med i statistiken, säger hon.
Barn är till exempel inte heller inräknade i SCB:s statistik.
Allt fler svenskar fattiga
Enligt en annan undersökning, Eurostat, ökade andelen fattiga i Sverige under 2019, och det har aldrig funnits så många svenskar som lever i fattigdom som i dag.
– Vi har ingen möjlighet att säga hur det verkligen ser ut. Men vi kan bara säga att till våra verksamheter kommer det allt fler som inte har råd med mat, som inte har råd att köpa vinterskor till barnen eller betala sina elräkningar, säger Lotta Säfström.
Under coronapandemin har det kommit helt nya grupper människor till Stadsmissionernas verksamheter, berättar hon.
– Ungdomar som blev av med sina nyligen vunna arbeten. Egenföretagare. Det kan till exempel vara en taxichaufför som drabbats av pandemin. Sedan finns de grupper som vi redan stödde sedan tidigare, de som lever på försörjningsstöd. Och så finns det en grupp äldre, som blev isolerade i sina hem och som inte vågade gå ut, och som vi kört ut mat till.
Visste inte om pandemin
Den största utmaningen i att ställa om arbetet för att nå både gamla och nya grupper under pandemin har varit begränsningen i hur många som får samlas, säger hon. Men även de stora informationsbehoven har varit något man fått jobba mycket med. Den som lever i extrem fattigdom har ofta inte telefon och tar inte del av nyheter.
– Vi träffar människor som lever i en situation där en pandemi mer eller mindre inte är något som bekymrar, tillvaron är redan fylld av en extrem utsatthet. Tre eller fyra veckor in i pandemin mötte vi människor som inte hade en aning om att det pågick en pandemi, berättar Lotta Säfström.
Det har också krävts fantasi och uppfinningsrikedom för att nå människor med rätt åtgärder. Hur når man till exempel barnen när det inte går att ha samlingar?
– Vi ordnade digital pysselverksamhet, så att barnen i utsatta familjer åtminstone en och en halv timme i veckan skulle få tänka på något annat än familjens situation, säger Lotta Säfström.
Volvoanställda blev volontärer
Men att ställa om verksamhet kräver också medel. Stadsmissionerna har under året fått bidrag från staten, från radiohjälpen, och också privata gåvor. På civilsamhällesnivå har det skett en mobilisering, och många har velat hjälpa till, säger Lotta Säfström. Ett exempel i Göteborg är att när Volvo permitterade i våras, anmälde sig många Volvo-anställda som volontärer.
Trots dessa insatser behövs mer, menar Stadsmissionerna. Sedan flera år tillbaka menar de att det nu behövs en statlig kommission som utreder hur extrem fattigdom ser ut i Sverige i dag, hur många som är drabbade och vilka åtgärder som behövs för att stötta denna grupp. En sådan kommission skulle arbeta i samråd med frivilligorganisationerna, som möter de extremt fattiga varje dag.
Varför är en kommission viktig?
– För det första för att skapa en definition av vad vi menar med fattigdom i Sverige. Det finns ingen bra definition i dag. EU har en definition av “relativ fattigdom”. Men den är mera ett mått på jämlikhet.
– Gapet ökar i dag i Sverige, och det ökar därför att vi som har det bra får det allt bättre. För dem som har försörjningsstöd under en längre period finns däremot inte en enda marginal. Det syns också genom att den allra vanligaste insatsen för denna grupp är matkassar, och gratis mat i våra restauranger.
Åtgärdsprogram behövs
Att definiera fattigdomen och att se hur utbredd den är skulle sedan förhoppningsvis mynna ut i ett åtgärdsprogram, säger Lotta Säfström.
– Därefter måste ansvarig regering ta fram en åtgärdsplan, med fokus ´Så här kan vi inte ha det 2020-2021, det här är vår plan´.
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
