"Staten lyssnade på oss, men valde att inte hörsamma det vi sa”

Statliga SST konstaterar att mycket har fungerat väl i kontakterna mellan trossamfund och myndigheter under pandemin. Samtidigt uttrycker myndigheterna själva en önskan om att lära sig mer om trossamfunden – och på förslag finns nu regionala interreligiösa råd.

I går presenterades myndigheten för stöd till trossamfund (SST) en rapport om hur samverkan fungerat mellan trossamfunden och myndigheter under coronapandemin. Rapporten baseras på enkätsvar från trossamfund och myndigheter, och rapportförfattaren Erik Löfgren konstaterar att den samverkan som letts av SST “haft positiv verkan för hanteringen av covid-19″.

SST har under pandemin bland annat samverkat med myndigheter och trossamfund när det gäller anpassningar av skyddsåtgärder, gjort informationsfilmer, skapat stödlinjer, hanterat frågor om begravningar, skapat informationstjänster om coronaviruset på olika språk. Genom hela pandemin har det hållits återkommande samverkansmöten med representanter för myndigheter och samfund.

“Balkongmöten” ett sätt att möta medlemmar

Bland det som varit positivt nämns att myndigheterna genom SST kunnat få direktkontakt med trossamfund. Trossamfunden var också snabba i att hitta alternativa sätt att nå sina medlemmar, och använde ibland okonventionella men effektiva metoder som till exempel “balkongmöten” för att informera sina medlemmar.

Vid vissa tillfällen har samverkan mellan myndigheter och trossamfund haft en direkt avgörande inverkan på skeenden: bland annat kunde myndigheterna nå thailändska bärplockare i norra Sverige hösten 2021 med viktig information om pandemin tack vare att kontakterna gick genom ett trossamfund.

SST:s roll som “nav” i samverkan får beröm i rapporten från både myndigheter och trossamfund.

Måste gå att nå utanför kontorstid

Men rapporten levererar också kritik, till exempel önskar många trossamfund att kontaktvägarna mellan myndigheter och trossamfund ska ses över. “Detta är framför allt viktigt ‘utanför kontorstid’ beaktat att många företrädare för trossamfund har sina uppdrag på ideell och frivillig väg”, konstaterar rapporten.

Företrädare för trossamfunden tycker också att myndigheter bör öka sin kunskap om trossamfunden. Det instämmer myndigheterna själva i. Det handlar om att lära sig mer om trossamfunden, hur de är organiserade och hur trossamfunden kan vara värdefulla såväl i vardag som i kris. Särskilt efterlyses mer kunskap på regional nivå: “På regional nivå anser de svarande att deras egen kunskap om trossamfunden och deras kapacitet att bidra i krishanteringsarbetet behöver stärkas”, skriver rapportförfattaren.

Regionala råd kan öka kunskapen

Bland de förslag som nämns för att förbättra både kunskapsnivån finns förslag på att inrätta regionala interreligiösa råd. Dessa råd skulle – på liknande sätt som nu görs på nationell nivå – kunna fungera som nav mellan myndigheter och trossamfunden.

Kritik förs också fram från vissa trossamfund mot hur myndigheter hanterat frågan om religionsfrihet: restriktionerna har inneburit inskränkningar i möjligheten att utöva religionsfrihet, menar de. Här finns också något syrliga kommentarer om att myndigheterna ibland varit dåliga på att på allvar bry sig om vad trossamfunden säger: ”Den allmänna uppfattningen är att de visserligen lyssnade på oss, men valde att inte hörsamma det vi sa”.

På trossamfundens önskelista finns också ökat ekonomiskt stöd och möjligheter att kunna kommunicera på hemspråk med myndigheter.

“Har tagit stort ansvar”

Myndigheterna å sin sida konstaterar att samfundens medlemmar har visat en “väldigt god” efterlevnad när det gäller de rekommendationer och restriktioner som införts. “Trossamfunden har tagit ett stort ansvar”, konstaterar rapporten. Ibland har det dock tagit lite lång tid att nå ut med informationen, tycker myndigheterna – men ser att det delvis beror på svårigheterna med kommunikation utanför kontorstid.

Både trossamfunden och myndigheterna ser dock positivt på möjligheterna att bygga vidare på det som finns i dag genom SST, komplettera med regionala råd och gärna också utbildningssatsningar – och fortsätta samverka. Så kan Sverige och de 70 procent av befolkningen som är medlemmar/betjänade i något samfund stå rustade inför framtida kriser.

“Vi kan göra mer tillsammans/../ Genom goda relationer skapas förtroende och samhörighet och gemensam kraft för att hantera kriser och för att bygga ett öppet och gott samhälle för alla”, lyder ett citat från samfundshåll.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.