Nyheter
Stödet till friskolor kan sänkas - drabbar konfessionella
Kristna friskolerådet: Förslaget tyder på desperation
Regeringen vill att kommuner ska få dra ned på skolpengen till friskolor.
– Vi måste göra upp med marknadsskolan och dess avarter, säger statsminister Magdalena Andersson (S).
På torsdagen presenterades en lagrådsremiss som syftar till att kommuner ska kunna göra avdrag på det grundbelopp per elev som friskolor får. Argumentet är att kommunala skolor har ett större ansvar för att se till att deras skolor kan ta emot alla barn.
– Ansvaret att ta emot nyanlända eller nyinflyttade, det har inte friskolor i dag, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).
Hon säger också att en kommun inte kan välja att ta emot elever som är mest fördelaktiga ur en ekonomisk synvinkel.
– Detta innebär merkostnader för de kommunala skolorna. Detta ansvaret har inte friskolorna, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Avdraget ska baseras på det ansvar friskolan har i förhållande till de kommunala skolorna. Hur stort avdraget kan bli i kronor och ören kan skolministern i dag inte svara på. Tanken är att Skolverket ska ta fram riktlinjer som kommunerna ska följa när de beräknar avdraget.
Enligt Axelsson Kihlblom kan avdraget komma att variera mellan kommuner. Men hon ser ingen risk för att friskolor kan behöva stänga på grund av förslaget.
Varnar för mindre demokratisk skola
Bo Nyberg, ordförande för Kristna friskolerådet, suckar över förslaget. Han hävdar att regeringens nya förslag ökar risken för godtycklighet.
– I slutändan kan ersättningsnivåerna påverkas av om kommunerna är friskolevänliga eller inte, säger han till Dagen.
Enligt regeringen finns det ett behov av att “samhället tar tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”. Men Bo Nyberg menar att det nya förslaget tvärtom bidrar till en mindre demokratisk skola.
– När man är odemokratisk, som med detta förslag och väljer att kalla det för demokratiutövning, så börjar det i mina öron låta som subtil manipulation.
På frågan om hur han menar att regeringen är odemokratisk säger Bo Nyberg att det råder delade meningar om hur mycket pengar friskolorna får i förhållande till kommunala skolor.
– Att då, på ensidigt politiska grunder – outrett – ta ställning för en version måste anses vara odemokratiskt.
”Det är ansvarslöst”
Friskolornas riksförbund riktar också skarp kritik mot lagförslaget.
– Vi tycker att det är ansvarslöst av regeringen att gå ut med ett sådant förslag. Det framkom väldigt tydligt att man inte kunde svara på frågorna vilka konsekvenserna skulle bli. Det är ansvarslöst gentemot de 400 000 eleverna i friskolor och våra medlemmar, säger Ulla Hamilton, förbundets vd till TT.
Förra veckan meddelade Riksrevisionen att den ska granska skolpengen. Ulla Hamilton säger att regeringen åtminstone borde ha väntat in revisionens granskningsresultat.
Bo Nyberg håller med:
– Jag tycker att det här visar på en desperation hos regeringen, säger han till Dagen.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas för kalenderåret 2024. Men det är inte alls säkert att det finns majoritet i riksdagen för förslaget.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
TT är Sveriges största nyhetsbyrå.
