Stor debatt i Norge inför kyrkovalet - ”kyrkan exkluderar kristna”

Inför kyrkovalet i Norge sticker en av kandidaterna ut hakan. Kyrkopolitikern Sigurd Grindheim menar att Norska kyrkan misslyckats med att inkludera många av landets kristna, trots att inkludering står högt på agendan. Främst är det kristna som invandrat som han menar inte har hittat sitt andliga hem i kyrkan.

SVT:s satirprogram “Svenska nyheter” väckte uppmärksamhet tidigare i år då de påstod att Svenska kyrkan led av inkluderingsextremism, det vill säga att kyrkan var villig att göra nästan vad som helst för att locka till sig nya medlemmar. Trots denna varmt utsträckta hand är det många som väljer att inte ta emot den. Regnbågsmässorna där alla, oavsett sexuell läggning eller tro, välkomnades fick stå som exempel.

Nu finns det en debatt i samma härad i Norge. Det är Sigurd Grindheim, professor i kristendom och religion, som inför kyrkovalet i Norge undrar varför Norska kyrkan inte lyckas med sitt inkluderande arbete. Han konstaterar att många av landets kristna väljer att engagera sig på annat håll. Sigurd Grindheim kandiderar för nomineringsgruppen Bönelistan, en mer konservativ gruppering, och beskriver i en text i Vårt land kyrkans arbete med inkludering som en paradox.

“Paradoxen är att samtidigt som den norska kyrkan har varit mån om att bli mer inkluderande har den i verkligheten blivit mer utestängande.”

Lockar inte invandrare

Framför allt pekar han ut att en stor grupp som den Norska kyrkan inte lyckats fånga in i sin verksamhet, invandrarna, enligt artikelförfattaren numera var femte norrman. Sigurd Grindheim skriver i sitt inlägg att många som invandrat till Norge är kristna, men de söker sig helst till andra kristna sammanhang. I mångt och mycket ratar de Norska kyrkan på grund av dess syn på sex- och samlevnad, där Norska kyrkan liksom Svenska kyrkan viger samkönade par.

“I ett globalt sammanhang framstår den norska kyrkan som en extrem”, skriver Sigurd Grindheim.

Just äktenskapsfrågan är för många kristna också så pass viktigt att man väljer bort kyrkor som man anser har fel teologisk hållning. Sigurd Grindheim hänvisar också till en av Norska kyrkans egna rapporter som konstaterat samma sak, det finns ett teologiskt hinder för många kristna i Norge att engagera sig i den tidigare statskyrkan och problemet med att försöka vara en inkluderande kyrka för alla blir att man är exkluderande för konservativa kristna.

Innanför eller utanför

Så vägen framåt är, enligt nomineringsgruppen Bönelistan, att försöka bli inkluderande på ett annat sätt, där även personer med en mer konservativ hållning ska känna sig välkomna.

“Om kyrkan avviker från synen att Bibeln är högsta auktoritet är olika försök att göra kyrkan mer tillgänglig till liten hjälp. Då kommer det kristna engagemanget, som nu upprätthålls i allt större utsträckning av invandrare, att fortsätta vara koncentrerad utanför Norska kyrkan.”

Snart kyrkoval

Kyrkovalet i Norge hålls den 10-11 september. Till skillnad från valet i Svenska kyrkan sker kyrkovalet i Norge helt utan politiska partiers inblandning, samt med ett annat upplägg. I Norge röstar man på två nivåer, inte tre som i Sverige, det handlar om vilka representanter man vill ha lokalt i sin församling samt samt i stiftet. Samma personer som väljs till stiftet blir också dess representanter på kyrkomötet, Norska kyrkans högsta beslutande organ.

Tre olika nomineringsgrupper ställer upp i det norska kyrkovalet, Öppen folkkyrka, Bönelistan och Frimodig kyrka. Utöver det väljs många representanter in på en fristående nomineringslista. Öppen folkkyrka är den största nomineringsgruppen följt av den fristående nomineringslistan. För den som själv vill testa var man hör hemma i norsk kyrkopolitik har Vårt Land, med inspiration av tidningen Dagen, tagit fram en kyrkovalskompass.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.