Stor ilska bland kristna då Hagia Sofia blir moské

Formellt var det Turkiets Högsta förvaltningsdomstol som i fredags kom med beskedet att det var olagligt att år 1934 göra om Hagia Sofia till ett museum. Men det är knappast någon hemlighet att den person som nu får sin vilja igenom är Turkiets president Tayyip Erdogan.

Den alltmer auktoritäre ledaren har tidigare i valrörelsen lovat att Istanbuls stora turistattraktion ska göras om till en moské, vilket ligger i linje med hans ambition där islam har en viktig plats i hans politiska bygge.

Läs mer Upplagt för storbråk om Hagia Sofia

Första böneutropet

– Med Guds vilja ska vi genomföra fredagsbön tillsammans den 24 juli och återöppna Hagia Sofia för tillbedjan, sade Erdogan i ett tv-tal till nationen.

Även om det är ungefär två veckor kvar till den utlovade fredagsbönen dröjde det inte länge förrän böneutropet "Allahu akbar" kunde höras från Hagia Sofias minareter, efter att ha varit tysta sedan 1934. Böneutropet möttes av jubel och applåder av folk som samlats utanför den historiska byggnaden.

Läs mer Carl Bildt ger sig in i moskébråket om Hagia Sofia

Religiösa motsättningar

Omvärldens reaktioner har varit kraftfulla och beskedet har väckt liv i gamla religiösa motsättningar mellan den muslimska och kristna världen. De argaste rösterna hörs från ortodoxt kristna där många fortfarande betraktar Hagia Sofia som sin helgedom.

Den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartolomeus I, varnade för en månad sedan att Turkiet riskerar att "vända miljoner kristna runt om i världen mot islam". Han har själv sitt säte i Istanbul där den grekisk-ortodoxa kyrkan numera bara är en liten rest av sitt storslagna förflutna. Tidigare var Turkiet själva hjärtat i den ortodoxa kristna civilisationen med katedralen Hagia Sofia som det främsta riktmärket.

En provokation

Greklands president Ekaterini Sakellaropoulou är en av alla dem som nu rasar över beskedet och kallar det för en provokation att göra om Hagia Sofia till en moské.

"Det förolämpar dess historia, underminerar värdet av tolerans och förgiftar Turkiets relation med hela den civiliserade världen", lyder hennes uttalande.

Även EU, Ryssland och USA har kritiserat Erdogan.

Sverige borde protestera

Från svenskt håll kommer också kritiska röster. Den tidigare statsministern Carl Bildt har redan tidigare syrligt konstaterat att det inte råder någon större brist på moskéer i Istanbul utan det här kan bara ses som en politisk markering.

"Det politiska beslutet att göra Hagia Sofia till en moské är ett drag som tveklöst kommer att skada Turkiet på flera sätt. Det tjänar inget annat syfte än att skapa nya konflikter", kommenterar han på Twitter.

"Sverige borde protestera", skriver den kristdemokratiske riksdagsledamot Tuve Skånberg på Facebook där han menar att det här är en förbrytelse mot Hagia Sofia som ett världskulturarv och en skymf mot den ortodoxa kyrkan.

Erdogan hyllas

Men långtifrån alla känner samma vrede. I Turkiet och i flera andra muslimska länder hyllas nu president Erdogan för sitt mod och många pekar nu ut honom som en av islams viktigaste ledare i vår samtid.

Hagia Sofia byggdes på 500-talet och var länge en av den kristna världens främsta kyrkor. Men med det bysantiska rikets fall och den muslimska erövringen på 1400-talet gjordes kyrkan om till en moské.

Sedan 1934 har byggnaden varit religiöst neutral och fungerat som ett museum. Det har varit en mycket populär turistattraktion som förra året lockade nästan 4 miljoner besökare. Fortfarande finns takmålningar kvar som vittnar om perioden då Hagia Sofia var en kyrka, och många oroas nu över vad som ska hända med dem.

Läs mer Elisabeth Sandlund: Hagia Sofias öde är oroväckande

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.