Svenska terrorhotscentret: Kyrkor och synagogor kan vara hotade

Trots att Säkerhetspolisen (Säpo) inte ville peka ut kyrkor och synagogor som tänkbara måltavlor för terrorattacker, när man på torsdagen höjde terrorhotnivån, finns just sådana lokaler utpekade i den senaste analysen som gjorts gemensamt av de svenska säkerhets- och underrättelsetjänsterna.

Terrorexperten Magnus Ranstorp tonar dock ned faran.

Dagen ställde flera gånger frågan till Säpochefen Charlotte von Essen om det finns något hot mot kyrkor, kristna organisationer, synagogor med mera, i samband med att terrorhotnivån höjdes på torsdagen. Charlotte von Essen ville dock bara tala om den ”generella hotbilden” och svarade inte direkt på frågan.

Men faktum är att synagogor och kyrkor anges specifikt i den rapport som levererades i mars i år av Nationellt center för terrorhotbedömning (NCT), en från Säpo fristående arbetsgrupp där representanter för Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), samt även Säpo ingår.

I NCT:s Helårsbedömning för 2023 – som går att läsa här – heter det:

”Målvalen utgörs troligen främst av: svårskyddade offentliga platser; religiösa framför allt med koppling till judar; HBTQ-personer; samt symboliska mål, såsom samhällsföreträdare i form av politiska representanter eller myndighetspersoner, som kan kopplas till upplevda kränkningar av islam eller muslimer.”

”Religiösa mål” och ”symboliska mål” skulle alltså även kunna innefatta kyrkor, och med formuleringen ”framför allt med koppling till judar” är det tydligt att synagogor särskilt pekas ut.

– Väst och Sverige och andra länder beskrivs [av islamister] som korsfarare. Det finns ett starkt religiöst inslag, säger Magnus Ranstorp, docent och forskningsledare på Försvarshögskolan inom terrorism, till Dagen.

– Men jag vill inte göra för mycket av det eller blåsa upp just den här kategorin. Problemet är att det handlar i dag mer om många ingredienser när [terrorister] funderar på ”vad ska vi göra, hur ska vi slå till”. Även om det finns väldigt stark religiös inramning i frågan så kan det vara andra faktorer som avgör vad det är för något.

Så kan kyrkor agera nu

Magnus Ranstorp förklarar att Säpo omedelbart hör av sig, ifall det kommer indikationer på något specifikt hot mot någon kyrka, församling, synagoga eller liknande. Han tycker inte att församlingar behöver vidta nya säkerhetsåtgärder med tanke på det höjda terrorhotet.

– Det blir fel om man börjar vidta en massa säkerhetsåtgärder på en massa håll bara för att det finns en möjlighet att någon funderat på det. Det räcker med personer som står vid ingångarna och hälsar välkomna som kan se om det är något som avviker rejält från det vanliga, menar han.

Men i till exempel stora frikyrkor så är det ju ofta något eller någon som avviker från det normala varje söndagsgudstjänst. Hur gör man då?

– Det får bli en fråga för församlingarna själva. Man kan diskutera med den lokala polisen om vad som är en bra nivå, finns det någon träning som man kan få, eller om något skulle ske – vad gör man då, säger Magnus Ranstorp.

– Danmark har levt med det här sedan 2006. Där har det duggat tätt med terrorhot som har avvärjts. Det har inte lett till att stora kyrkor stängts.

Jonathan Newton

Jonathan Newton är reporter på Dagen.