Sverige-bördig talesperson i Israels armé: ”Hamas mål är att förinta”

Han intervjuas regelbundet av de stora internationella nyhetsbyråerna. I en exklusive intervju med Dagen berättar nu Jonathan Conricus om det pågående informationskriget i Gaza samt hur han ser på reaktionerna i Sverige. Dessutom förklarar han hur det kom sig att han som barnbarnsbarn till en präst i Svenska kyrkan blev presstalesperson för israeliska försvarsmakten.

Klockan är 20:30 svensk tid när intervjun med Jonathan Conricus inleds. 30 minuter tidigare har presstalespersonen för Israels försvarsmakt (IDF) gått på ännu ett arbetspass – för att vara tillgänglig för USA-baserade medieföretag är 44-åringen oftast i tjänst nattetid. Ibland befinner han sig på en armébas i Israel, ibland syns han på videoklipp inifrån Gaza. Allt som oftast sker intervjuerna på engelska, men den här gången får Jonathan Conricus, som växte upp i Skåne, användning för sin svenska.

– Vi flyttade till Israel när jag var 13 år gammal och som alla andra israeler gjorde jag värnplikt när jag var 18 år och började som stridssoldat i ett infanteriförband.

Under de kommande åren stred Jonathan Conricus först mot Hizbollah i Libanon innan han verkade som plutonchef och kompanichef i Gazaremsan. När Israel drog tillbaka alla sina marktrupper från området 2005 fick han andra uppgifter inom försvarsmakten, bland annat kopplat till diplomati och internationella relationer.

2014–2017 var Jonathan Conricus, som första israeliska officer någonsin, utlånad till FN. Han tjänstgjorde på FN:s högkvarter i New York, skrev militära och strategiska analyser av olika områden där FN hade fredsstyrkor. Men när israeliska försvarsmakten behövde en ny internationell talesperson valde han att flytta tillbaka till Israel med sin familj.

– Det var en uppgift som jag hade siktat på väldigt länge, säger han till Dagen.

Uppgiften som presstalesperson hade Jonathan Conricus fram till 2021. Men då, efter 24 år inom militären, kände han att det fick räcka.

En civil karriär tog vid, han startade ett eget företag inom kommunikationsbranschen, och i maj i år besökte han bland annat Sverige. Ett av stoppen blev på Livets ord i Uppsala där han talade på ett frukostseminarium.

– Det var ett uppdrag tillsammans med Vänskapsförbundet Sverige-Israel. Vi besökte sju städer på sju dagar. Som privatperson talade jag om Israel.

Lärde sig hebreiska som tonåring

Jonathan Conricus föddes i Jerusalem 1979 till en svensk far och en israelisk mor. Några år innan dess hade hans pappa, vars farfar för övrigt var präst i Svenska kyrkan i början av 1900-talet och som har gett namn till Conricusgatan i Göteborg, blivit israelisk medborgare. Jonathan Conricus morfar var samtidigt, tillsammans med sin syster, de enda från deras familj som överlevde Förintelsen.

Några månader efter att Jonathan Conricus hade fötts flyttade familjen till Sverige och Jonathan Conricus kom att växa upp i Malmö. Men 1992, efter 13 år i Skåne, bestämde sig föräldrarna alltså för att återvända till Israel. Året innan hade ett möte, inom ramen för Israel–Palestina-konflikten, ägt rum i Madrid och Jonathan Conricus, som vid tidpunkten inte kunde prata hebreiska, beskriver det som en period då många såg hoppfullt på möjligheten att nå en fredlig lösning på konflikten.

Vaknade av raketlarm

Det har nu gått två månader sedan terroristorganisationen Hamas gick till attack mot Israel. Anfallet, den 7 oktober, kom som en total överraskning och Jonathan Conricus väcktes av raketlarm vid halv 7-tiden. Familjen bor i centrala Israel och eftersom raketlarm är relativt ovanliga där insåg han snabbt att något exceptionellt hade inträffat. Familjen skyndade ned till skyddsrummet och där kunde han via sin mobiltelefon se nyhetsbilder.

Några timmar senare gjorde han, klädd i civila kläder, sina första intervjuer. Men eftersom han samtidigt förstod att han skulle bli inkallad kontaktade han också sina gamla kollegor inom försvarsmakten och informerade dem om att han fanns tillgänglig. Redan samma kväll gick han på sitt första nattpass.

Nu tjänstgör du åter inom armén. Har du personligen påverkats av kriget på något annat sätt?

– Jadå, jag har en väldigt god vän, vi tjänstgjorde tillsammans för 25 år sedan, som bor i Kfar Aza, en kibbutz precis utanför Gazaremsan. Hans pappa var en av de första som blev mördade på morgonen den 7 oktober. Och sedan har jag dessvärre flera vänner från IDF som antingen är dödade eller gisslan.

Jonathan Conricus berättar att alla män på hans familjs sida är i reservtjänst nu.

– Och också på min frus sida är hela familjen mobiliserad. Men min historia är inte alls speciell, så här är det för alla i Israel, förklarar han.

Svårt att övertyga ”hårdföra Israelhatare”

Som en del av den pågående konflikten mellan Israel och Hamas pågår också ett informationskrig där båda sidor beskyller varandra för krigsbrott. Palestinska hälsomyndigheten (som i Gaza är underställd Hamas) har bland annat anklagat Israel för att ligga bakom en explosion vid sjukhuset al-Ahli Arab i Gaza City i mitten av oktober då flera hundra personer miste livet. Uppgiften har senare ifrågasatts av oberoende experter, men än i dag lever uppgiften om IDF:s skuld kvar som ett faktum i olika medier.

Jag frågar Jonathan Conricus om det går att vinna informationskriget.

– Jag tror inte att Israel kommer kunna övertala hårdföra Israelhatare i Gazaremsan eller i Judeen och Samarien, det många kallar för Västbanken, eller kanske palestinier i Jordanien, svarar han.

Exakt hur många som har dödats i Gazaremsan sedan Israel påbörjade sin offensiv vet ingen. Uppgifterna spretar, men Palestinska hälsomyndigheten uppger att det rör sig om över 16 000 personer. Israel har också fått omfattande kritik från människorättsorganisationer som anklagar IDF för att strunta civilbefolkningen i Gaza. Men enligt Jonathan Conricus stämmer det inte. Och han menar att det är här som IDF:s kommunikationsavdelning har sin centrala uppgift.

– Det viktigaste är att västvärlden förstår vad det här handlar om. Att vi gör vårt bästa. Att vi försöker att inte påverka civilbefolkningen, men att vi är tvungna att försvara oss själva mot Hamas och mot det de har gjort och gör. Och se till att det inte händer igen.

”Vi har förstås inte siktat in oss på kyrkan”

Två dagar efter explosionen vid sjukhuset al-Ahli Arab dödades närmare 20 civila som hade tagit skydd vid en grekisk-ortodox kyrka i Gaza City. Bilder från internationella bildbyråer visade en raserad byggnad på kyrkans område och även här anklagades Israel omgående för att ligga bakom explosionen.

I ett uttalande till CNN bekräftade IDF att en kyrkvägg i området hade skadats i en IDF-attack. ”En utredning om incidenten pågår”, uppgav IDF.

Jag frågar hur det har gått med utredningen: Är den klar? Jonathan Conricus kontrar med en motfråga.

– Har du sett bilder på fasaden på byggnaden?

Han slår därefter fast att skadorna på själva kyrkobyggnaden var ytterst begränsade.

– Byggnaden är intakt därför att vi är medvetna om att det är en kyrka. Vi har förstås inte siktat in oss på kyrkan, säger han.

Menar att IDF borde ha agerat tidigare

Som tidigare sagts fokuserar Jonathan Conricus på engelska medier. Samtidigt har han synpunkter på hur svenska medier bevakar det pågående kriget. Bland annat menar han att ett stöd för palestinier ofta blandas ihop med att stötta Hamas.

– Att stödja the Palestinian Cause, deras mål om att uppnå självdefiniering och självständighet, kan man förstå. Men hur kan folk i Sverige vara så fel ute att de stöttar Hamas? Att man inte gör skillnad mellan en blodtörstig terrorgrupp och det palestinska folket som förhoppningsvis vill leva i fred och vara självständiga.

Jag avslutar intervjun med att fråga om det finns något som Jonathan Conricus tänker att Israel kan göra för att bidra till en nedtrappning av den pågående konflikten.

– Från vår sida så ska det vara att lyssna på Hamas, svarar han.

Men Jonathan Conricus menar inte i första hand att lyssna på vad Hamas säger nu. I stället syftar han på att Israel borde ha lyssnat på vad Hamas ledarskap har sagt tidigare.

– Hade vi lyssnat på vad de har sagt i nästan 20 år, att deras mål är att förinta Israel, och om vi hade agerat så hade vi kunnat bespara oss alla den situation som vi befinner oss i nu. Problemet är att vi inte lyssnade och nu har vi tillåtit situationen att bli så dålig som den är. Det är vårt ansvar.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.