Nyheter
Sveriges kristna råd: Otydligt om barns andliga utveckling
Barnkonventionen ska bli svensk lag – och barn garanteras rätt till andlig utveckling. Men Sveriges kristna råd (SKR) påpekar att begreppet andlig utveckling är otydligt och att det är svårt att göra lagtext av det.
Glädje. Det är ordet som SKR använder för att beskriva att FN:s barnkonvention är på väg att bli svensk lag. Att nå hit är något som organisationen jobbat för länge.
Med detta sagt reser sig frågetecknen. Sveriges kristna råd konstaterar att begreppet andlig utveckling är en vag formulering och kan uppfattas på flera olika sätt.
– Beroende på vilken religiös tradition du kommer ifrån kommer andlig utveckling förstås väldigt olika. Där blir det juridiska problem när lagtexten ska formuleras, säger Fredrik Wenell, barn- och ungdomskonsulent på SKR.
Religion som privatsak
Han (och Sveriges kristna råd) menar nämligen att det i Sverige finns en tendens att betrakta religiös tro som något privat och upp till individen. Religionsfrihet innebär därför en frihet till religion för den enskilda, men lika mycket en frihet från religion.
Olika synsätt
Men synsättet kolliderar med många invandrares syn – där den religiösa tron är intimt förknippad med familjeliv, etnicitet och historia.
”Den andliga utvecklingen går inte att särskilja från de specifika religiösa uttryckssätten”, skriver rådet i ett remissvar till regeringen, som lämnades in förra veckan.
Och här kan problem uppstå, till exempel när ett barn måste omhändertas av de sociala myndigheterna. SKR frågar sig hur tungt familjens religiösa tillhörighet ska väga när barnet ska placeras – och när barnets rätt till eller från religion ska väga tyngre än familjens tillhörighet.
”Viktig resurs”
Rådet välkomnar att Barnombudsmannen föreslås öka kunskapen kring dessa frågor. Man betonar också för lagstiftaren att det är viktigt att religioner inte främst ses som ett hot mot samhället, utan är en viktig resurs.
Hur skulle Sveriges kristna råd önska att lagen såg ut allra helst?
– Vi har inte den juridiska kompetensen att ge ett svar på det, utan vi pekar på problem som kan uppstå när lagen ska skrivas, säger Fredrik Wenell.
Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.
