Tarotkort mixat med bön allt vanligare – så ser det ut i Sverige

– När det gäller unga och nyandlighet finns ofta en alarmistisk tendens. Sådant som ouijaboards och ‘anden i glaset’ har funnits länge i Sverige. Det betyder inte att det är en återkommande aktivitet, säger lektorn i religionsbeteendevetenskap Maria Klingenberg apropå en färsk amerikansk undersökning.

Dagen rapporterade nyligen om en amerikansk undersökning som visade att många unga amerikaner (mellan 13 och 25 år) använder sig tarotkort mer eller mindre regelbundet. Det som förvånade många var att en stor del av dessa unga samtidigt identifierade sig som ortodoxa kristna.

I Sverige finns inga tecken på liknande trender eller tendenser utifrån den forskning som finns, säger lektorn Maria Klingenberg vid Uppsala universitet. Hon betonar att det är viktigt att se på hur frågorna ställts i en undersökning.

– Det som är bedrägligt är att svaren man får ofta beror på hur man har ställt frågorna.

Har funnits länge

Trender och tendenser kan dessutom ibland presenteras som alarmerande, och detta gäller inte minst när det handlar om unga människor, menar hon.

– Man plockar upp en trend och sedan ser man det som ett tecken på hur framtiden ska se ut.

Sådant som till exempel ouijabourd och “anden i glaset” har funnits i Sverige sedan länge. Men att svara ja på en fråga om användning behöver inte betyda att det är en återkommande aktivitet. Det kan vara så att man bara har prövat någon gång, säger Maria Klingenberg.

– Tarotkort används kanske för att det uppfattas som spännande eller intressant att hålla på med dem – men inte nödvändigtvis som ett uttryck för vad användaren uppfattar som ‘sant’ eller centralt i livet.

Annorlunda i Sverige

Om den amerikanska studien ändå visar på en tydlig trend bör man ställa sig frågan om vad trenden i så fall beror på, menar Maria Klingenberg.

– Det kan vara så att det har blivit en trend bland de unga. Men det kan också vara så att unga inte uppfattar det som kontroversiellt att hålla på med till exempel tarotkort. Användningen av tarotkort kan ha funnits redan hos de vuxna, men de vuxna ser inte dessa praktiker som socialt accepterat. De unga däremot tycker kanske inte att det är socialt problematiskt.

Det som sker i USA behöver heller inte hända här i Sverige, säger hon. Vi har ett religiöst landskap som är ganska olikt det i USA. Beteckningarna för att kalla sig religiöst troende eller “andlig” fungerar också olika i olika länder. Men generellt kan man säga att nyandlighet inte verkar öka i Sverige, säger Maria Klingenberg.

– I våra undersökningar har vi sett att de flesta värjer sig mot att kalla sig troende eller andlig. Och den grupp som ser sig som andlig men inte troende är ganska liten i Sverige. Att identifiera sig som andlig hos oss verkar innebära att man vill signalera en öppenhet inför att diskutera existentiella frågor. Men för unga sammanfaller det också med att man samtidigt vill identifiera sig som troende.

Egna beslut viktiga

I den svenska kontexten finns, menar hon, många gånger en betoning på frihet och snarast en plikt att tänka på egen hand, att bestämma själv.

– Protestantismen har historiskt betonat den egna tolkningen, det egna beslutet. De som i våra undersökningar sa sig vara troende betonade i hög grad att det var ett personligt val. Detta säger något om svensk religiositet. Värdet av att tänka själv betonas därför ofta både av troende och icke-troende.

Det låter som att vi är en nation av individualister?

– Nja – det finns samtidigt ett mönster i de individuella formuleringarna. Wille Crafoord har skrivit i en låt om att alla vill vara lite udda på ett likadant sätt: ‘Alla vill ha samma typ av annorlunda saker och vara lite udda på ett likadant sätt’. Ibland tänker jag att om man ska prata om tro i Sverige är det lite så. Det finns en tendens att vilja tro – men inte i enlighet med ett mönster. Ändå finns det mönster i de individuella formuleringarna.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.