Teologen: Filadelfia kommer inte predika annat än troendedopet

Hela frikyrkorörelsen är på en resa där man håller på att se över medlemsbegreppet och där ingår även en förändrad attityd till barndöpta.

Att just Filadelfiakyrkan i Stockholm tagit ett beslut i frågan gör det historiskt viktigt, menar Ulrik Josefsson, teolog inom pingströrelsen och rektor för Akademi för ledarskap och teologi, ALT.

Egentligen gillar han inte rubriken. ”Filadelfia välkomnar barndöpta som medlemmar”, står det i nyhetstexten när Dagen återger det historiska beslut som fattats i Filadelfiakyrkan i Stockholm.

– Jag tycker att rubriken drar tankarna åt fel håll, säger Ulrik Josefsson.

– För det här har egentligen inte med själva dopet att göra, utan det handlar om synen på medlemskapet. Gör man det här enbart till en fråga om barndop så förminskar man frågan och skapar en konfliktlinje.

Inte minst, menar Ulrik Josefsson, är det viktigt att betona att Filadelfiakyrkan inte har ändrat sättet de döper människor, församlingen har kvar sin baptistiska grundsyn och troendedop är det enda som praktiseras. Det historiska beslutet handlar om att man även välkomnar personer som är barndöpta i andra kyrkliga sammanhang och som själva anser att det räcker, det vill säga man öppnar upp medlemskapet på ekumenisk grund.

– Men det finns inga intentioner från Filadelfiakyrkan att predika något annat än troendedop, säger Ulrik Josefsson.

Tre baptistiska sätt

För att bena ut vad det hela handlar om säger han att det finns tre olika baptistiska förhållningssätt.

1. Konsekvent baptism – med det menas att man enbart praktiserar troendedop och enbart bejakar medlemmar som är döpta på det sättet.

2. Principiell baptism – här öppnas en möjlighet att välkomna även dem som inte är troendedöpta som församlingsmedlemmar, men man gör det inte för att man bejakar barndop, utan för att man bejakar en annan persons kristna tro och tidigare engagemang i en församling.

3. Modifierad baptism – här går man steget längre och bejakar barndop i andra kyrkor fullt ut, även om man alltså själv enbart praktiserar troendedop i baptistisk tradition.

Bejaka tron

Ulrik Josefsson förklarar att det som Filadelfiakyrkan i Stockholm nu har gjort är att gå från en konsekvent baptistisk linje till en principiell baptism, från steg ett till två med andra ord.

– Det handlar inte om att bejaka barndop, utan att bejaka människor som tror på Jesus och som vill göra Filadelfiakyrkan till sin församling.

Men breddar man bilden så finns alla tre baptistiska förhållningssätt redan representerade inom frikyrkorörelsen i dag.

– Även inom pingströrelsen finns alla tre, men det konsekventa förhållningssättet är den allra vanligaste.

Så Filadelfiakyrkans beslut är därför inte unikt.

– Men det blir historiskt för att det är Filadelfiakyrkan i Stockholm som fattar det här beslutet. Det är moderförsamlingen för hela pingströrelsen och det som händer där brukar få ett stort genomslag.

Om medlemskap

Ulrik Josefsson menar att det i grund och botten handlar om en ny förståelse för vad ett medlemskap i en frikyrkoförsamling innebär. Han ger en kort historisk exposé och förklarar att man tidigt i frikyrkans historia hade en skarp yttre gräns: man döptes in med troendedop och förväntades sedan leva ett liv som överensstämde med församlingens lära. Gjorde man inte det kunde man uteslutas. Det var tydligt om man var innanför eller utanför gränsen.

Numera är denna gränsdragning otydlig, uteslutningar är mycket ovanliga och det har resulterat i att många enbart är medlemmar i en frikyrka på pappret, utan att gå dit.

– Vad betyder då ett medlemskap? säger Ulrik Josefsson.

– Det är en fråga som hela frikyrkorörelsen måste brottas med, och den debatt som vi måste ta är hur vi skapar strukturer för ett modernt bibliskt medlemskap. Det är själva grundfrågan här.

I stället för att frikyrkan har kvar sin yttre gränsdragning menar Ulrik Josefsson att man mer börjar definieras av ett centrum, något att röra sig mot. Att öppna medlemskapet även för kristna med en annan doptradition blir då en möjlig väg att gå.

Då hamnar vi i frågan om barndop?

– Ja, men också i frågan om vi ska utesluta människor som inte är aktiva eller som inte delar vår uppfattning. Ska vi fortsätta definiera oss utifrån yttre gränsmarkörer, som vi gjorde förr, eller ska vi tydliggöra vad som är vårt centrum och låta människor vara medlemmar utifrån det?

– Jag menar att nästan alla frikyrkoförsamlingar i Sverige på ett eller annat sätt är på den här resan nu. Vi utesluter inte människor som vi gjorde för femtio år sedan, vi upprätthåller inte gränserna som vi gjorde i frikyrkans barndom. Skillnaden mellan Filadelfiakyrkan i Stockholm och övriga frikyrkoförsamlingar är inte så stor som det kanske kan låta efter det här beslutet.

Kommer andra följa efter deras beslut?

– Jag tror att det här kommer att sätta fingret på något som alla församlingar måste förhålla sig till, nämligen en förändrad verklighet när det gäller medlemskap. Jag tror att det kommer att intensifiera samtalet i flera församlingar. Det är nog inte så att den väg som Filadelfiakyrkan har valt är den enda vägen, men i någon mening går de före i en utveckling som vi alla är en del av.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.