Troligtvis får Sverige färre konvertitärenden framöver
Dagens reporter Jacob Zetterman kommenterar sin artikel om Bushras familj som kommer att utvisas

Regeringens paradigmskifte innebär att färre asylsökande kommer i kontakt med kyrkornas vardagliga arbete. Men fortfarande måste vi i Sverige hantera alla dem som befunnit sig här i flera år, vilket kan bli mycket smärtsamt.
Sveriges borgerliga regering håller i samarbete med SD just nu på att genomföra vad de kallar för ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik. Även om skiftet inte på långa vägar har genomförts verkar signalen ha nått ut till omvärlden, antalet asylsökande till Sverige har redan minskat.
Regeringens önskan är dessutom att asylsökande i framtiden inte ska få bosätta sig fritt i samhället utan främst vistas i så kallade mottagningscenter medan deras ansökan behandlas, vilket är en signal om att integration och kontakt med det omgivande samhället ska påbörjas först efter att man fått ett ja på sin asylansökan. De som får nej kommer i stället att på ett mer effektivt sätt än tidigare utvisas.
Med ett sådant system lär färre asylsökande komma i kontakt med kyrkornas verksamhet, vilket troligtvis kommer att leda till färre konvertitärenden under själva asylprocessen. Själv träffade jag nyligen den irakiska kvinnan Bushra inne på en av Migrationsverkets förvarsenheter, där hon sitter inlåst i väntan på utvisning. Hon berättade att hennes familj kom i kontakt med en församling under tiden de sökte asyl, hon gick själv bland annat Alphakurser innan hon tog beslutet att döpa sig. På så sätt fick familjen ett helt nytt asylskäl, och släkten i Irak hotar dem nu med döden eftersom de lämnat islam.
Det är visserligen möjligt att framtidens asylsökande kommer att möta Jesus och konvertera även om de måste bo på ett mottagningscenter, men de kommer med stor säkerhet få ännu svårare att övertyga Migrationsverket om det genuina i sin omvändelse, med tanke på att de inte lika lätt som tidigare kan landa i en församlingsgemenskap utanför dessa center.
Så regeringens paradigmskifte innebär troligtvis färre konvertitärenden i asylprocessen framöver. Men frågan är långtifrån utagerad för det. För flera av dem som redan har konverterat och fått avslag för att de inte bedöms som genuina finns fortfarande kvar i landet. De kan ha levt i Sverige under många år vid det här laget, kanske till och med skaffat sig ett jobb eller fått barn, och på olika sätt integrerats. Bushras familj, som jag skriver om, är ett sådant exempel. För många kan det bli en mycket smärtsam process om de här utvisningarna till slut genomförs.