Trossamfund saknas helt i S samhällsanalys: ”Okunnigt och upprörande”

Sverige slits isär av klassklyftor och etnisk segregation. Det här vill Socialdemokraterna ändra på och har nu gjort en bred samhällsanalys, bland annat om civilsamhällets roll. Men kyrkorna finns inte med i den berättelse som partiet ger.

– Jag tycker att det är okunnigt och upprörande, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR).

Medelklassens barn spelar hockey för att självförverkligas medan förortens barn spelar fotboll för att integreras. Det är en av flera beskrivningar i Socialdemokraternas samhällsanalys, som presenterades på en pressträff i måndags.

Socialdemokraterna fick stor uppmärksamhet av att idka viss självkritik där de menar att en alltför stor invandring skapat stora klassklyftor och en etnisk segregering, vilket de själva erkänner sig ha ett visst ansvar för. Slutsatsen de drar är att vi i Sverige numera lever i skilda världar.

Under våren kommer Socialdemokraterna att bemöta de samhällsproblem som de nu målat upp med sakpolitiska förslag.

Rapport om civilsamhälle

Själva analysen de tills vidare har presenterat består av fyra olika rapporter. En av dem fokuserar helt på kultur, idrott och föreningsliv, det vill säga stora delar av det vi kallar för civilsamhället.

Men en bit saknas helt. Trossamfundens roll är inte omnämnda. Endast på något enstaka tillfälle i de fyra rapporterna finns religion omnämnt som fenomen, då i form av ett varnande exempel på extremism.

Riksdagsledamoten Mattias Väpse (S) leder den arbetsgrupp som skrivit rapporten om idrott, kultur och föreningsliv och när han fick ordet på den pressträff partiet kallade till berättade han om hur de åkt runt i landet för att träffa olika företrädare för grenar av civilsamhället.

Slutsatsen var att den kulturella ryggsäcken är avgörande för vad som blir tillgängligt för barn när det gäller kultur, idrott och föreningsliv, där allt mer ”marknadiseras” och blir tillgängligt enbart för dem med resurser.

Varför finns inte trossamfunden med i Socialdemokraternas samhällsanalys?

– Vi har valt att beskriva begreppet civilsamhälle som föreningssverige. Initialt pekar vi på att det finns en generell tilltro till gamla folkrörelser och i det begreppet finns frikyrkor, nykterhetsförbund och arbetarrörelsen med, säger Mattias Väpse till Dagen.

– Det är också i begreppet föreningssverige vi tänkt att trossamfunden finns med. Men vi har inte nämnt alla olika rörelser som vi träffat, utan vi har gjort ett urval i texten.

Så ni har träffat kyrkornas företrädare under arbetets gång?

– Vi har inte haft något rundabordssamtal bara med trossamfunden, men jag har personligen har träffat imamer i Rinkeby moské, samt också gjort ett besök på Kaggeholms folkhögskola där vi först diskuterat brett om folkbildningen men där vi också fick ett fint samtal med eleverna om kyrkans roll som mötesplats.

Kommer vara med

Även om trossamfunden inte finns omnämnda i den rapport som precis publicerats menar Mattias Väpse att de kommer att finnas med i det framtida arbetet.

– När vi jobbar vidare in i reformarbetet ska vi diskutera brett med civilsamhället, då tror jag också att det kommer att vara företrädare för trossamfunden med, säger han.

– Men vår analys handlar om hur svårt det är att hitta ledare och att det finns en lokalbrist, samt att det är svårt att nå ut till dem som inte är födda i Sverige. Här ringar vi in ett antal fenomen som vi ska försöka hitta lösningar på, så att vi kan öka samhällsgemenskapen.

Här beskriver han hur trossamfund kan vara en positiv kraft genom att skapa en positiv identitet, samt att vara en aktör som jobbar öppet, demokratiskt och som också tar samhällsansvar. Men religion kan också påverka negativt, då det handlar om extremism och att skapa alternativa gemenskaper som ökar klyftorna.

Kyrkorna protesterar

Sofia Camnerin är generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR) och uttrycker en viss besvikelse över att kyrkornas breda arbete inte omnämns i Socialdemokraternas färska samhällsanalys.

– Jag tycker att det är okunnigt och upprörande, säger hon till Dagen.

– Man blir sugen på att skicka ut dem på studiebesök, helt enkelt. De skulle kunna åka till Tensta till exempel där det finns ett starkt ekumeniskt samarbete.

Sofia Camnerin säger att mycket av det som Socialdemokraterna efterfrågar i sin rapport går att hitta i kyrkornas arbete.

– Exempelvis då de beskriver brist på fysiska platser att mötas på. Vi har gjort ett snabbt överslag här, och tror att det finns minst 6 000 kyrkolokaler i Sverige. Omkring 500 000 personer samlas i olika kyrkor varje vecka där över sex miljoner människor är medlemmar i ett trossamfund.

Hon tar också några axplock på det arbete som kyrkorna gör, exempelvis läxhjälp, språkkafé och lägerverksamhet. Den mesta verksamheten är också gratis och kan inte falla inom ramen för den ”marknadisering” som S-rapporten varnar för.

Mycket av det arbete som görs i kyrkorna handlar också om integration och kyrkorna har en verksamhet där man möts över generationerna, något som också efterfrågas i Socialdemokraternas rapport.

Sofia Camnerin säger att SKR mer än gärna vill ha dialog med de politiska företrädarna om kyrkornas roll i samhället, men det har inte alltid varit så lätt när det kommer till Socialdemokraterna.

– Vi mötte alla partiledare inför riksdagsvalet förutom Magdalena Andersson. Vi hade nog behövt möta henne också.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.