Nyheter
Trossamfundsministern Amanda Lind: Jag känner mig hemma i kyrkan
Kulturminister Amanda Lind har fått ansvar för regeringens politik för trossamfund. Hon säger att hennes uppgift är att inte lägga sig i alltför mycket i vad kyrkor och moskéer gör. Samtidigt har hon ärvt en utredning av sin föregångare där hon snart kommer tvingas till tuffa beslut.
Innan vi släpps in på kontoret suckar medarbetarna över alla de hundratals inbjudningar de har att hantera. Vi har kommit till Amanda Lind, ministern som alla rycker i, även Pingströrelsen som skickat in en inbjudan till sitt stundande rådslag.
– Det är viktigt att lära känna de rörelser man har ansvar för. Så har jag möjlighet att närvara vore det roligt, säger Amanda Lind, utan att lova något.
Mest omskriven
Hon hamnade genast i rampljuset då Stefan Löfven presenterade sin nya regering och har sedan dess gjort en medial Eriksgata. I en studie framkom det att kulturministern är den i särklass mest omskrivna ministern i Stefan Löfvens nya regeringen och att få till en intervjutid har inte helt lätt.
Trots att Amanda Lind numera har minutschema är hon lugnet själv då hon välkomnar in oss på sitt kontor, frågar om vi vill ha kaffe och går sedan och hämtar det själv. Vi slår oss ner i den trivsamma myshörnan, omgivna av tavlor och statyer.
– Kulturministerposten brukar ofta bli uppmärksammad, säger hon själv angående den stora uppmärksamheten kring henne.
– Sedan finns det ett intresse kring mig för att jag inte är så känd på riksnivå.
Hon förklarar också uppmärksamheten med att det finns ett så stort folkligt engagemang i de frågor som hon har i sin ministerportfölj samt att det finns flera redaktioner med såväl kultur- som sportavdelning.
Många titlar
Själv verkar hon ha en ganska flexibel ministertitel som förändras lite från ena stunden till den andra.
– Jag ansvarar för samefrågor och när jag nyligen var på Jokkmokks marknad var jag sameminister, säger Amanda Lind.
I andra sammanhang kallar hon sig idrottsminister.
– I det här fallet, då är jag... trossamfundsminister, säger Amanda Lind, med en viss tvekan innan hon landar rätt i tituleringen.
Intervjun med Dagen är första gången hon intervjuas i den rollen.
Är prästdotter
Amanda Lind är prästdotter och hennes pappa har bara några dagar innan den här intervjun pensionerats från tjänsten som kyrkoherde i Malå-Sorsele pastorat.
Kyrkan har varit med henne sedan barnsben, hon har gått på kyrkans barntimmar, juniorverksamheten och sjungit i kyrkokören.
– Men det var inte så att vi som familj gick i kyrkan varje vecka, säger hon.
– Jag kom i kontakt med politiska frågor genom kyrkan i slutet av 1990-talet, då var det en väldigt stark rörelse kring de fattiga ländernas avskrivning i skulder, säger Amanda Lind.
Blev politiskt engagemang
Hon minns själv hur hon i kyrkans regi gick och samlade in namnunderskrifter på gågatan i Luleå. Under den här tiden fick hon upp ögonen för världens orättvisor.
– Men det var även andra frågor jag engagerade mig i, djurfrågor och fredsfrågor. Ganska snart övergick mitt engagemang till att handla om Miljöpartiet.
– Ja, på det sätt att jag är uppvuxen i kyrkan och jag känner att jag har min bakgrund i kristendomen. Jag känner mig väldigt hemma i kyrkorummet och i gudstjänstmiljön och går fortfarande i kyrkan ett par gånger per år.
Ofta sker kyrkobesöken vid de stora högtiderna, berättar hon.
Har en Gudstro
Men trots detta, Amanda Lind vill inte kalla sig kristen.
– Jag är fortfarande medlem i Svenska kyrkan och jag har i olika faser i livet reflekterat rätt mycket över min tro och min hemvist i kristendomen, säger hon.
– Jag skulle nog säga att jag har en Gudstro, men att mitt förhållningssätt till det är mer personligt, som jag tror att jag delar med stora delar av Sveriges befolkning.
Att kalla sig kristen, är ett för stort steg att ta. Så hon kan inte riktigt svara på frågan vilken livsåskådning hon egentligen har.
– Det är komplext med tro. För mig är det både personligt och viktigt. Men det är därmed väldigt privat. För mig är det bekvämast att inte sätta definitionen kristen på mig, säger hon.
Ansvarar för samfunden
När det gäller ansvaret för samfundsfrågor ärver nu Amanda Lind frågorna från partikollegan Alice Bah Kuhnke, även hon kultur- och demokratiminister.
– Det här fanns med när jag fick frågan. Och jag tyckte att det kändes naturligt.
– Vi har religionsfrihet i Sverige och det ska värnas och säkras. Jag vill stärka dialogen över samfundsgränserna, det ser jag som prioriterat.
Samtidigt vill hon inte klampa in alltför mycket i hur kyrkor ska styras.
– Det här är verksamheter som ska sköta sig själva, men jag måste förstå förutsättningarna, säger hon om sin roll.
Utredning färdig
En annan högaktuell fråga är utredningen om bidragen till trossamfund som presenterades förra året, där utredaren Ulf Bjereld föreslagit demokratikriterier för trossamfund som vill ta emot statliga bidrag.
– Inte i detalj. Jag har fått ta del av det övergripande, säger Amanda Lind.
– Men utredningen är ute på remiss och jag vill avvakta enskilda detaljer i utredningen.
Hon säger det ytterligare några gånger under intervjuns gång, att hon inte vill kommentera de olika förslagen eftersom hon vill vänta in remissvaren. Exempelvis passar hon på frågan om katolska kyrkan borde få statsbidrag då de nekar kvinnor att bli präster.
– Det är relevant att vi har bidrag till trossamfund som ett sätt att värna religionsfrihet i Sverige och att det systemet är robust och att det finns en legitimitet i systemet. Där har vi demokrativillkor som en del av den utredningen, säger Amanda Lind.
Positiv till samfundsbidrag
I grunden säger ministern att hon är positivt inställd till samfundsbidragen, som hon menar fyller en viktig funktion i samhället.
Men samtidigt ska inte pengar betalas ut till religiösa grupper som har idéer som strider mot de demokratiska principerna.
Missat med ett år
Om det ska till en lagskärpning är det Amanda Lind som lägger fram den. Hon är ny på sin post, har en bred portfölj med mycket att ta hänsyn till.
Så hon är förlåten för denna gång. För Amanda Lind säger flera gånger under intervjun att hon först vill att alla remissinstanser säger sitt innan hon säger något om statens stöd till trossamfund. Först efter augusti vill hon uttala sig.
– Jag ser fram emot alla remissynpunkter, säger Amanda Lind.
Men något skaver i mig som bevakat frågan tidigare. Jag dubbelkollar i efterhand. Just det, remissrundan hade helt klart augusti som slutdatum. Förra året.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
