Utrikes
Trump eller Biden - här är vad som står på spel

Joe Biden står för en tröstarteologi och Donald Trump meddelade nyligen att han bytt religiös inriktning. Här är en kort summering av Dagens bevakning av det amerikanska presidentvalet.
Ska Donald Trump få vara kvar i fyra år, eller tar Joe Biden över? Tidningen Dagen har under den senaste tiden skrivit en rad artiklar om det amerikanska valet.
I början av året publicerade vi en större bakgrund om hur USA:s religiösa landskap ser ut. 70 procent tillhör en kyrka, men den religiösa mångfalden i landet är stor. Ungefär 25 procent definierar sig som evangelikala kristna, 21 procent som katoliker, 15 procent som traditionella protestanter och 6,5 procent tillhör de svarta protestantiska kyrkorna.
–Det finns en rad olika skäl till varför man som evangelikal tycker om den politik som Trump för, förklarade professor Kjell O Lejon.
Han menade att svensk media ofta misslyckas med att spegla hur amerikaner tänker och ofta förutsätter att man som svensk sympatiserar med Demokraterna och vill att Trump ska röstas bort, vilket påverkar själva medierapporteringen.

Dagen har under årets gång skrivit flera artiklar om de båda presidentkandidaterna. Joe Biden var tidigare något mer okänd, därför har vi berättat mer om hans bakgrund, exempelvis hur han uttryckt sin egen kristna tro med hjälp av den danske filosofen Sören Kirkegaard. I vår artikel beskrev vi att Joe Biden har en “tröstarteologi”, med tanke på att han ofta refererar till sin tro utifrån det mörka som hänt honom i livet med flera tragiska dödsfall inom familjen.

Vi har också berättat hur katoliken Joe Biden hanterar konflikten med sin egen kyrka, då Demokraternas progressiva agenda då och då krockar med vad den katolska kyrkan lär ut. Abortfrågan är ett tydligt exempel på en sådan krock. Joe Biden väljer att som politiker inte gå i kyrkans ledband alla gånger, även om han mer än gärna sprider bilder på sig själv tillsammans med påven när det passar sig.
Joe Biden valde Kamala Harris som vicepresidentkandidat. Hon är baptist och använde bibelordet om den barmhärtige samariern då hon kampanjade under primärvalet. Hon sticker ut en aning från sammanhanget då hon är uppvuxen i en afroafrikansk baptistkyrka samt i ett hinduiskt tempel, vilket speglar hennes föräldrars bakgrund i Jamaica och Indien.
Politiska motståndare naglade snabbt fast henne som en abortextremist, för hennes liberala inställning i abortfrågan, ett argument som främst är tänkt att bita på katoliker och evangelikala kristna som kan tänka sig att rösta på Demokraterna.

Både Donald Trump och Joe Biden beskriver sig själva som kristna. Bara några veckor inför valet gick de båda i kyrkan. Joe Biden hade en stillsam gudstjänst i sin katolska hemförsamling där han inte fick någon uppmärksamhet som gudstjänstbesökare. Donald Trump däremot var i rampljuset då han deltog på en evangelikal gudstjänst i Las Vegas.
På gudstjänsten profeterades det om att Donald Trump kommer att vinna valet. Pastorsparet i kyrkan var också mycket måna om att från scenen berätta om Trumps alla stordåd som president, som att han flyttat ambassaden till Jerusalem samt att han är en röst för de ofödda.

Bara några veckor före valet kom plötsligt nyheten att Donald Trump bytt religiös inriktning. Tidigare har han varit medlem i en presbyteriansk församling, men nu beskrev han sig själv som en samfundsoberoende kristen. Ingen tidigare amerikansk president har under sittande mandatperiod ändrat sin religiösa hemvist på det här sättet.
Donald Trump talade i samma intervju mycket positivt om sin evangelikala beundrarskara, men Trump ville själv inte kalla sig evangelikal. Däremot tackade han Gud för att han så snabbt tillfrisknat från covid-19.

Donald Trump har på flera sätt utmärkt sig under valrörelsen, inte minst då han lät sig fotograferas med en bibel i handen utanför en kyrka som vandaliserats i samband med en Black Lives Matter-demonstration. En händelse som fick stor uppmärksamhet.
Kritikerna menade att han på ett ytterst olämpligt sätt rensat bort folk utanför kyrkan för att kunna ta sin bild, där de menade att hans viftande med bibeln bara var poserande. Joe Biden kommenterade händelsen med att det hade varit bättre om han i stället öppnat bibeln.
Trump-lägret försvarade handlingen som en symboliskt viktig markering för religionsfriheten samt att presidenten stod för lag och ordning mitt i det kaos som spred sig över landet.

I ett amerikanskt presidentval finns det också en hel del sakpolitik som står på spel. Donald Trump har exempelvis slagit sig för bröstet och sagt sig vara en varm anhängare av religionsfrihet. Joe Biden håller inte med och går till val på att skydda de allt mer utsatta religiösa minoriteterna i USA. I abortfrågan står de båda kandidaterna helt emot varandra, liksom i migrationsfrågan.
I synen på Israel är bägge någorlunda ense, båda vill bygga vidare på de fredsförhandlingar som inletts med arabvärlden, även om Joe Biden verkar mer mån om att även få med palestinierna på ett hörn.

Vem vinner då valet? Den som minns dramatiken från 2016, då Donald Trump mot alla odds lyckades vinna, ska nog inte ta ut något i förskott. Så här i sluttampen avlöser de olika opinionsmätningarna varandra, men mycket lutar åt att Joe Biden kommer att få flest röster.
En av undersökningarna som gjorts tog tempen på hur troende av olika slag tänker rösta. Där visade det sig att Donald Trump fortfarande har ett mycket starkt stöd av vita evangelikaler, 78 procent säger att de ska rösta på honom, nästan lika många som för fyra år sedan. Joe Biden får ett starkt stöd från olika religiösa minoriteter samt från dem som inte tillhör något religiöst samfund.

Stämningen i USA inför valet har beskrivits som oerhört polariserad och flera bedömare menar att landet och kanske hela världen står inför ett ödesval.
“Även i Sverige, med helt andra religiösa och politiska förhållanden, kan vi se tecknen på skärpta motsättningar mellan troende”, konstaterar Dagens opinionsredaktör Frida Park.
Hennes budskap är att komma upp från respektive politiska dike och inte låta olika politiska åsikter rasera det kristna ändå har tillsammans, tron på Jesus Kristus.
“Kärleken till trossyskon får inte offras på polariseringens altare”, lyder Frida Park ord inför det stundade valet.
