Nyheter
Turinsvepningens autenticitet ifrågasätts igen
En kriminalteknisk undersökning av Turinsvepningen, det tygstycke som Jesu kropp ska ha svepts in i efter att den tagits ner från korset, ifrågasätter relikens riktighet.
Fläckarnas placering stämmer inte överens med korsfästning. Därmed kan det tygstycke som är en av katolska kyrkans viktigaste reliker inte vara Jesu sista svepning.
Det är slutsatsen av en färsk kriminalteknisk studie nyligen publicerad i Journal of Forensic Scienes.
Läs också: Jesus är återskapad i karbon - med hjälp av 3D-skrivare
“Orealistiskt”
Forskarna Matteo Borrini och Luigi Garlaschelli (forensisk antropologi respektive organisk kemi) använde kriminaltekniska metoder för att se om blodfläckarna på svepningen stämmer överens blödningar som skulle ha uppstått vid och efter en korsfästning. Och det gör de inte, enligt forskarna.
– De blodiga mönstren motsäger varandra och formar en orealistisk helhet, säger Matteo Borrini i tidningen Haaretz. Enligt forskarna bör personen ha dödats i två helt olika ställningar för att lämna de blodspår som finns på tyget.
Borrini och Garlaschelli hade ingen tillgång till själva svepningen utan använde sig en mänsklig modell vid de omfattande experimenten som lett till att de kunnat dra slutsatser.
Omstridd relik
Turinsvepningens riktighet är omstridd och har ifrågasatts många gånger. En mätning enligt kol-14 metoden 1988 daterade de den till år 1260–1390. En senare undersökning kom dock fram till att svepningen var mellan 1300 och 3000 år gammal. Är den fläckad av riktigt blod? Även där går de veteskapliga meningarna isär. En analys visade att fläckarna är påmålade med rödfärg blandad med ockra. En annan, gjord så sent som 2017, visar att fläckarna kommer av blod, samt att den kemiska strukturen vittnar om att blodet kommer från någon som utsatts för trauma.
Läs här: Blod från tortyroffer på svepduken i Turin
Ljusexplosion
Turinsvepningen, eller Svepeduken i Turin som den även kallas, är en linneduk som mäter 4,5 gånger 1,2 m. På tyget syns en avbild av en mansperson som bär spår av många skador, vilka har sagts stämma överens med det lidande som Jesus utsattes för efter sin dödsdom. Bilden ska, likt en fotografisk bild, ha uppstått vid den oerhört kraftiga ljusexplosion som förmodas ha skett när Jesus återuppstod från döden.
Första gången tygbiten påstods vara Jesus svepning var 1357. Den har sedan medeltiden förvarats i katedralen i Turin i Italien.
Anna Bieniaszewski Sandberg är tidigare reporter på Dagen.
