Nyheter
Tyska katoliker diskuterar kyrkans framtid – “finns bara förlorare”
Inom ramen för ett stort projekt i Katolska kyrkan i Tyskland diskuterar konservativa och liberala företrädare just nu allt ifrån kyrkans makt till sexualmoral. På sikt kan diskussionerna leda till en ännu mer splittrad kyrka – och kraftigt minskat antal medlemmar med sämre ekonomi som följd.
Dagen har pratat med chefredaktörerna för två katolska tidningar i Tyskland som menar att alla troligtvis blir förlorare i slutändan.
Hösten 2018 presenterades en nattsvart rapport om sexuella övergrepp inom Katolska kyrkan i Tyskland. Enligt den så kallade MHG-studien utsattes fler än 3 500 barn och ungdomar för övergrepp mellan 1946 och 2014. Avslöjandet väckte förfäran bland tyskarna och våren 2019 beslutade landets katolska biskopskonferens att, tillsammans med Tyska katolikernas centralkommitté (ZdK), inleda en förändringsprocess för att återupprätta förtroendet för kyrkan.
Redan från början bestämdes det att projektet, som fick namnet Synodal Weg (på svenska: Den synodala vägen), skulle jobba utifrån tre premisser:
– Att kyrkans makt behöver minska eftersom kyrkans företrädare har missbrukat sin ställning.
– Att biskopar och präster måste förändra sättet de lever sina liv på för att bli mer Jesuslika.
– Att kyrkans företrädare sällan kan ge relevanta svar på medlemmarnas frågor kring sexualmoral.
På initiativ från ZdK, som representerar alla de stora katolska organisationerna i Tyskland, adderades även ett fjärde fokusområde: Kvinnans roll i kyrkan.
Konservativa ville först inte vara med
Enligt Oliver Maksan, chefredaktör på den katolska tidningen Die Tagespost, var de konservativa biskoparna, som är i minoritet i biskopskollegiet, länge tveksamma till att delta i Den synodala vägen. Men till slut bestämde de sig ändå för att säga ja.
– De insåg att de åtminstone kunde framföra sina åsikter om de var med i processen och att de skulle få kritik om de vägrade, säger han till Dagen.
Die Tagespost har en uttalat kritisk inställning till projektet. Skälet är enligt Oliver Maksan i första hand inte processen i sig, Oliver Maksan konstaterar att biskopar och lekmän behöver diskutera kyrkans framtid. Men han hävdar att övergreppsskandalen används som en ursäkt för att besluta om förändringar av kyrkans tro och lära.
– Att kyrkliga myndigheter inte har hanterat sexuella övergrepp på ett bra sätt är de flesta överens om. Problemet är att majoriteten av deltagarna i Den synodala vägen anser att det snarare handlar om ett systemfel än om att individerna som har begått övergreppen har utfört brottsliga och syndiga handlingar, säger han.
“Kyrkan är inte ett museum”
Deltagarna i Den synodala vägen träffades första gången i början av 2020. Men när coronapandemin slog till fick de fortsatta planerna ändras och diskussionerna, som förs i fyra forum, har därefter varit helt digitala.
Volker Resing, chefredaktör på en annan katolsk tidning, Herder Korrespondenz, säger till Dagen att övergreppsskandalen måste leda till förändringar. Samtidigt menar han att det är fel att tolka krisen, och dess lösning, som en fråga om konservativa kontra progressiva.
– Exemplen på trivialisering och mörkläggning av sexuellt våld som dyker upp runt om i världen visar att det inte bara handlar om enskilda förövare. Därmed finns det ett behov av förändring, men inte nödvändigtvis exakt som vissa progressiva föreslår.
Volker Resing vill inte definiera sig, eller Herder Korrespondenz, som konservativ eller progressiv. I stället menar han att kyrkans “mitt” behöver förstärkas.
– Kyrkan är inte ett museum utan en levande kropp som hela tiden måste bära ut evangeliet till världen på förnyat sätt. Under processen har kyrkan alltid genomgått stora förändringar, varav de flesta aldrig hade kunnat förutses. Vissa krav [på förändringar] är ganska orealistiska, men å andra sidan är det fantastiskt att det finns en dynamik, inte bara i Tyskland, utan också på andra platser där fokuset ligger på förnyelse av kyrkan.
– I bästa fall kan Den synodala vägen leda till en självmedvetenhet bland katoliker i Tyskland om att det behövs mer sammanhållning. Bristen på sammanhållning hindrar konservativa och liberala från att prata med varandra.
Välsignelse av homosexuella par en möjlig kompromiss
Den synodala vägen finns inte föreskriven i Katolska kyrkans officiella dokument. Det innebär också att det är högst osäkert vilken juridisk tyngd besluten kan få. I slutändan är det dessutom endast hela kyrkans synod, och ytterst påven, som kan fatta beslut när det gäller kyrkans lära. Men eftersom några av de tyska biskoparna har lovat att följa Den synodala vägens ställningstaganden så kan besluten ändå få en viss praktisk betydelse.
Ett av förslagen som diskuteras är att kvinnor ska kunna ordineras till präster. Men enligt Oliver Maksan är det orealistiskt eftersom det går emot kyrkans lära och inte kan beslutas om på lokal nivå. Och i slutändan tror han att den progressiva gruppen kommer att inse detta och därför fokusera på andra frågor.
– Som till exempel välsignelse av homosexuella par. Det är också väldigt kontroversiellt, men det skulle kunna ske försök att dra i gång dessa ceremonier för att inte stå helt tomhänta i slutändan.
Vad skulle hända om Den synodala vägen trots allt beslutar att godkänna kvinnliga präster och att en biskop som har lovat att följa besluten därefter prästviger en kvinna?
– Det skulle innebära en schism och han skulle inte längre kunna vara katolsk biskop. Men jag tror inte att det kommer att hända eftersom det skulle leda till att kyrkan i Tyskland bokstavligen splittras.
Jämför med Anglikanska kyrkan
Oavsett vilka beslut som fattas i slutändan menar Oliver Maksan att både de konservativa och progressiva grupperna kommer att känna besvikelse. Han ser framför sig en situation där Katolska kyrkan i Tyskland i allt högre grad liknar Anglikanska kyrkan, som är starkt polariserad.
– Så är situationen redan i Tyskland, men Den synodala vägen påskyndar processen.
Oliver Maksan gör en annan jämförelse, denna gång mellan Katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna i Tyskland. Han hävdar att Den synodala vägen tenderar att göra Katolska kyrkan i Tyskland mer protestantisk.
– Alla krav som majoriteten av Den synodala vägen formulerar; ordination av kvinnor, att präster ska få gifta sig och en liberaliserad kyrkodoktrin har redan förverkligats i den protestantiska kyrkan, säger han och tillägger att situationen där inte är bättre utan snarare sämre med ännu färre kyrkobesökare.
Liberala katoliker kommer att lämna kyrkan
Den 23 februari fattade den tyska biskopskonferensen ett historiska beslut. Då utsågs nämligen Beate Gilles, som första kvinna någonsin, till generalsekreterare för biskopskonferensen. Volker Resing hävdar att initiativtagarna till Den synodala vägen ser processen som den kanske sista möjligheten att förändra kyrkan i en progressiv riktning och han säger att utnämningen av Beate Gilles eventuellt kan ses som ett resultat av den pågående diskussionen.
Men i likhet med Oliver Maksan anser han att såväl konservativa som liberala katoliker kommer att vara missnöjda när Den synodala vägen når vägs ände. Han gissar att vissa konservativa kommer att gå över till ortodoxa kyrkan. Samtidigt säger han att de flesta konservativa troligtvis blir kvar medan de liberala kastar in handduken.
– Den synodala vägen har inte auktoritet att fatta beslut om några avgörande förändringar och resultatet blir därför förmodligen att det blir de liberala katolikerna som begär utträde, säger han och förklarar att kyrkan på sikt måste räkna med kraftigt försämrad ekonomi när medlemsantalet sjunker.
– Det finns ett otroligt tryck på kyrkan, både inifrån och utifrån, om att genomföra stora förändringar. Sekularisering av det tyska samhället går väldigt snabbt och det kommer att märkas ännu mer i framtiden.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
