Ukrainske pastorn i Sverige: Ovissheten tung för flyktingarna

Två år efter Rysslands invasion av Ukraina fortsätter kriget oförminskat i de östra delarna av landet. För flyktingarna i Sverige innebär det ökad ovisshet och nedstämdhet, säger pingstpastor Vasyl Derun.

– De kan heller inte lita på att de får stanna här, säger han.

Vasyl Derun, som kom till Sverige 2015, har sedan våren 2022 varit med om att plantera fyra nya pingstförsamlingar för ukrainska troende i Sverige – i Västerås, Örebro, Linköping och Göteborg.

– Vi har också en liten grupp i Östhammar. Och så klart församlingen i Stockholm, säger Vasyl Derun till Dagen.

Tillsammans samlar församlingarna omkring 250 vuxna och 100 barn till gudstjänst varje vecka. I stort sett alla är flyktingar som lämnade hemlandet efter Rysslands fullskaliga invasion den 24 februari 2022.

– Nästan alla som kom till Sverige då trodde att kriget skulle ta slut snabbt och att de skulle kunna återvända hem snart. Men det blev inte så, säger Vasyl Derun.

– Vi upplever att ju längre kriget pågår, desto mer nedslagen och deprimerad är man.

Många har lämnat Sverige

Fler än 6,5 miljoner människor har flytt från Ukraina till andra länder sedan den 24 februari 2022, enligt FN:s migrationsorgan (IOM). Av dessa var närmare 40 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem förra året, jämfört med drygt 47 000 i slutet av 2022.

Att många ukrainare har lämnar Sverige kan också Vasyl Derun vittna om. Av de som kom till Sverige våren 2022, och som han känner till, har uppskattningsvis 20 procent rest tillbaka till Ukraina, medan cirka 30 procent har rest vidare till USA, Tyskland eller andra länder i Europa.

– Det är svårt att integrera sig i Sverige. Det handlar mycket om ekonomi, och att man får så lite bidrag, men också om var man hamnat. De som placerats i små kommuner har haft svårare att få jobb och att få ett socialt liv, särskilt om de inte kommit in i en församling, säger han.

En ny rapport från Röda Korset visar att den låga dagersättningen som ukrainska flyktingar i Sverige har rätt till är ett stort problem, och gör att många lever i utsatthet i Sverige. Detta är något som Dagen skrev om i en artikel nyligen.

Men också språket är ett hinder för många, och försvårar möjligheten att finna en gemenskap även i de svenska pingstförsamlingarna. Här spelar ovissheten om framtiden in, menar Vasyl Derun.

– Massflyktsdirektivet gäller till mars 2025, och sedan vet ingen vad som händer. Så om man kan välja mellan att plugga svenska eller jobba, så väljer de flesta att jobba och tjäna lite pengar.

Pastorsutbildning i Tyskland

När Dagen når Vasyl Derun är han i Tyskland, där han deltagit i en utbildning för de ukrainska pingstpastorer som betjänar exil-ukrainare runt om i Europa. Omkring 40 pastorer har deltagit i den tvååriga kursen, som för Vasyl Deruns del avslutades på fredagen.

– Det var stort fokus på praktisk administration, och på hur man kan lägga upp arbetet som ledare och stötta andra, berättar han.

– För oss i Sverige handlar det om att strukturera verksamheten mer och förstärka församlingarna, till exempel med verksamhet för barn och unga, och med utbildning ledare.

De ukrainska pingstförsamlingarna i Sverige är en del av Pingstunionen i Ukraina. Den har drygt 100 000 medlemmar är därmed en av de största pingströrelserna i Europa.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.