Nyheter
Undersökning: Miljontals kristna nobbar presidentvalet
Kyrkor sägs också ha distanserat sig från valet genom att inte uppmana medlemmar att rösta
Intresset bland amerikaner att rösta i det stundande presidentvalet har minskat jämfört med för fyra år sedan. Många kyrkor har samtidigt också distanserat sig från valet genom att exempelvis inte uppmana medlemmarna att rösta. Det visar en ny undersökning.
Två veckor återstår till presidentvalet i USA och Donald Trump och Kamala Harris turnerar land och rike runt för att öka sina chanser att vinna. De så kallade vågmästarstaterna kommer med största sannolikhet avgöra valet och de kristna väljarna är en viktig grupp, men en ny undersökning visar att cirka 32 miljoner regelbundna kyrkobesökare inte planerar att rösta.
– De 32 miljoner kristna som sitter i kyrkbänkarna varje vecka och som vägrar att rösta ändrar spelplanen, konstaterar forskaren George Barna som har lett studien vid Arizona Christian University.
Enligt undersökningen svarar 51 procent av röstberättigade ”troende människor” (definierat som de som säger sig tillhöra en etablerad religion likt kristendom, judendom, islam) att de tänker rösta. Resten – 49 procent, eller omkring 104 miljoner amerikaner – tänker inte gå till valurnorna.
De flesta (68 procent) motiverar beslutet att stanna hemma med att de saknar intresse för politik och val. 57 procent säger samtidigt att de varken gillar Donald Trump eller Kamala Harris medan nästan lika många (55 procent) uppger att ingen av kandidaterna reflekterar deras värderingar. 52 procent tror inte att deras röst kommer göra någon skillnad och 48 procent tror att det slutgiltiga valresultatet kommer vara manipulerat.
Lägre valdeltagande spås i år
Att det är färre kristna som tänker rösta i år än för fyra år sedan har forskarna kommit fram till genom att jämföra det totala antalet röstberättigade som uppger att de tänker rösta med hur många som röstade 2020. Valet för fyra år sedan hade ett relativt högt valdeltagande (61 procent) och utifrån svaren i den nya undersökningen menar forskarna att valdeltagandet den här gången troligen hamnar på 53–55 procent, något som även drar ned deltagandet bland kristna väljare.
Forskarna vid Arizona Christian University skriver vidare att undersökningen också visar att ”ett stort antal kristna kyrkor har distanserat sig från valet genom att vägra att uppmana medlemmarna att rösta och genom att undvika undervisning som relaterar till många av de viktigaste sociala frågorna som bestämmer vilka kandidater människor kommer stötta”.
Nedbrutet på siffror uppges drygt hälften (56 procent) av kyrkorna ha uppmuntrat medlemmarna att rösta.
”Lågt hängande frukter”
Av de individer som ingick i undersökningen och som definierade sig som kristna svarade 67 procent att deras kyrka har lyft frågan om religionsfrihet under de senaste två åren. 63 procent svarade samtidigt att deras kyrka har pratat om fattigdom medan 49 procent drog sig till minnes undervisning om abort. Några andra frågor med tydlig politisk koppling som kyrkor har lyft är brottslighet (45 procent), samkönade relationer (42 procent), statens roll och makt (34 procent) samt Israel–Palestina-konflikten (33 procent).
Undersökningen visar samtidigt att det politiska engagemanget i så kallade svarta kyrkor är betydligt större än i de andra kyrkorna.
Presidentvalet 2020 avgjordes till stora delar i ett antal vågmästarstater där Joe Biden sammantaget fick drygt 500 000 fler röster än Donald Trump. I relation till detta konstaterar George Barna att de 32 miljoner kristna som regelbundet firar gudstjänst, men som säger att de inte tänker rösta i år, kan påverka hela valutgången.
– Det är lågt hängande frukter för pastorer när de försöker motivera församlingsmedlemmarna att fullgöra sin medborgerliga plikt, kommenterar George Barna.
Om dessa personer i slutändan verkligen avstår från att rösta innebär det enligt George Barna ett större problem för Donald Trump än för Kamala Harris.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
