Nyheter

Unga svenskar mer religiösa än mor- och farföräldrarna

Fyra av tio svenskar har en tro, enligt ny undersökning från Ipsos

Nyårskonferensen Unite i Västerås 2022.
16 procent av svenskarna i generation Z tror på en Gud såsom han beskrivs i till exempel Bibeln, Koranen, Torah eller liknande. Detta enligt en ny undersökning.
Publisert Sist oppdatert

I Sverige deltar en tredjedel fler unga i organiserad religionsutövning jämfört med sina far- och morföräldrar. Utvecklingen är liknande i flera delar av Europa, visar en ny undersökning.

Bland dem som är födda efter 1997 – den så kallade generation Z – går 34 procent fler i Sverige till kyrkor, moskéer, synagogor och liknande, än bland dem som är födda 1946–64. Det visar en ny undersökning bland 19 000 människor i 26 länder från Ipsos.

Mönstret går igen i en rad europeiska länder: i till exempel Tyskland är motsvarande siffra 28 procent, i Storbritannien är den 22 procent, i Frankrike är den 21 procent, och i Nederländerna är den tio procent. I Sydeuropa är skillnaden betydligt mindre, men det är ändå ett par procentenheter fler unga än gamla som deltar i organiserad religionsutövning även där.

16 procent av svenskarna i generation Z tror på en Gud såsom han beskrivs i till exempel Bibeln, Koranen, Torah eller liknande. Det är en övervikt med 28 procent jämfört med deras far- och morföräldrar. Samtidigt är andelen unga som säger sig vara ”ateister, agnostiker, eller bara andligt intresserade” 18 procent lägre än bland far- och morföräldrarna i Sverige.

Fyra av tio svenskar har en tro

Bland samtliga svenskar är det 41 procent som tror på en Gud eller någon högre makt. Ytterligare 16 procent säger sig vara osäkra, och tre procent vill inte svara. Ungefär lika många tror på en himmel, något färre tror på änglar, demoner och andra övernaturliga väsen, men bara drygt en femtedel tror på helvetet och/eller på djävulen, enligt undersökningen.

I hela den svenska befolkningen identifierar sig 37 procent som kristna, fyra procent som muslimer, fem procent som tillhörande andra religioner, 50 procent som icke-religiösa, och fyra procent vill inte svara på frågan. 30 procent anser att religionen spelar en viktig roll i landets moraliska liv, och 35 procent anser att människor med en religiös tro är lyckligare än andra. Bara 22 procent anser dock att människor med en religiös tro är bättre medborgare än andra.

Samtidigt har andelen svenskar som tycker att religion gör mer skada än gott i världen ökat med åtta procentenheter sedan den förra mätningen 2017 – och når nu hela 70 procent, den högsta siffran i Europa.

Powered by Labrador CMS